Kristinas brev

Drottning Kristina författade enorma mängder brev och skrivandet var en viktig del av hennes vardag. Kanske är det i breven vi kommer henne närmast? I Riksarkivet finns 80 brev som Kristina skrev på franska till kardinal Decio Azzolino 1666-1668. Kristina vistades då i Hamburg för att reda ut sina ekonomiska problem. Breven berör allt från kärlek och vardag till samtida politik. Livrustkammaren har låtit Riksarkivet digitalisera breven och dessa finns nu tillgängliga via Wikimedia för forskning och översättning. 

Vill du läsa Kristinas handskrivna brev och kanske hjälpa till med översättning och tolkning? Besök då Wikimedia Commons »!

Bakgrund

I Riksarkivet finns den s k Azzolinosamlingen som består av lite mer än 5000 handlingar som har tillhört Drottning Kristina. I denna samling finns en brevsamling bestående av 80 brev skrivna av Kristina till kardinalen Decio Azzolino, Kristinas närmsta vän och hennes arvtagare.

Digitalisering av breven

Livrustkammaren har i samband med utställningen Bilder av Kristina låtit Riksarkivet digitalisera brevsamlingen i syfte att tillgängliggöra detta rika material för bl a forskning inom olika akademiska discipliner.

Brevens innehåll

Breven innehåller såväl personliga aspekter kring Kristinas relation med Azzolino som allmänna reflektioner och notiser kring pågående politiska skeenden i Kristinas samtid. Under perioden då breven är skrivna (maj 1666 till november 1668) befann sig Kristina i Hamburg, där hennes bankir Texeira var bosatt. Kristina var sedan abdikationen 1654 utlovad en årlig inkomst om 200 000 riksdaler från ett antal svenska underhållsländer, men rikets finanser var dock ansträngda efter långa perioder av krig, så underhållet uppnådde aldrig de utlovade nivåerna. Kristina hade en under lång period ekonomiska svårigheter, och var sedan 1655 bosatt i Rom där hennes tillvaro var mycket ekonomiskt krävande. För Kristina syftade resan till Hamburg i första hand till att reda ut de ekonomiska svårigheterna.

Chiffer

Vissa stycken i breven är skrivna med chiffer, en form av kryptering avsedd att skydda känslig information från att läsas av fel ögon. För breven finns en s k chifferklav, vilket är nyckeln till att förstå de krypterade styckena i breven. I de brev som Kristina skrev till Azzolino används två olika chiffer, det ena för personliga meddelanden, det andra för mer officiella ärenden som ändå var av känslig karaktär – att skriva med chiffer var vanligt förekommande under den här tiden då posthanteringen var mycket osäker och brev kunde lätt hamna på villovägar.

Tidigare forskning

Under 1800-talets slut påbörjade den svenska ambassadören och Kristina-forskaren friherre Carl Bildt (1850-1931) sin forskning om Drottning Kristina och han studerade Azzolinosamlingen som då ägdes av Azzolinos ättlingar. Via Carl Bildts studier uppmärksammades samlingen vilket föranledde att den senare kunde förvärvas till Riksarkivet år 1926. Carl Bildt publicerade 1899 boken Christine de Suède et le Cardinal Azzolino där breven från maj 1666 till november 1668 är förtecknade och transkriberade.

Livrustkammaren har även låtit Kungliga Biblioteket digitalisera Carl Bildts publikation för att underlätta forskning där Carl Bildts transkriberingar kan användas som grund åt olika språköversättningar. Denna digitalisering kan man läsa online eller ladda ned via Kungliga Bibliotekets onlinetjänst Libris.

Brevsamlingen har även tidigare använts som källmaterial för flera olika Kristina-forskare, bl a Marie-Louise Rodén som i Drottning Christina – en biografi (2008) påvisar hur man i breven kan finna belägg för Kristinas kärlek till Azzolino och hur deras relation förändrar sig under perioden då Kristina befinner sig utanför Rom. Ett par av breven diskuteras ingående – och har översatts till svenska – i Svenska Akademiens publikation Kristina: Brev och skrifter (2006) (red. Marie-Louise Rodén).

Breven på Wikimedia Commons

Breven har nu publicerats på Wikimedia Commons där de är tillgängliga för en rad olika användningsområden. Från Wikimedia Commons kan breven t ex kopplas till olika artiklar på Wikipedia, eller publikationer på t ex Wikisource. Breven kan även användas som spännande källmaterial för övning av handskriftsläsning, eller som källmaterial för akademiska uppsatser inom ämnen som lingvistik, historia, idéhistoria, etc.

Till breven på Wikimedia Commons »