Bild och video från Confidencen. Foto och filmproduktion: Jens Mohr, Livrustkammaren/SHM.
Teaterkungen
Följ med på en dräktkavalkad genom teaterkostymernas magiska värld och den gustavianska tidens kungliga teaterliv. En epok där den passionerade teaterkungen Gustav III skapade en framstående kulturverksamhet och teatern blev en plats lika mycket för prakt och skådespel som för politik och kunglig makt.
Teaterkungen är en utställning i fyra akter som tar sin början med Gustav III:s silverskimrande kröningsdräkt och berättar om 1700-talets blomstrande kungliga kulturliv; musiken, dansen, artisterna, storslagna utomhusspektakel, hovliv, och tornerspel och slutar med en kostym från Verdis opera Maskeradbalen. I den vävs fakta och fiktion samman i en final värdig en Teaterkung.
Teaterkungen extra allt
Den gustavianska epoken är känd som en guldålder vad gäller ett rikt kulturliv och en blomstrande teaterscen. Som nybliven kung ville Gustav III skapa en nationell teater som speglade tidens – monarkens idéer. Han grundade Kungliga Operan 1773 och 1788 startade kungen även Dramatiska teatern i Stockholm.
Gustav III var en skicklig yrkesman inom teaterns område, kostymerna var hans privata egendom. Han agerade både regissör, pjäsförfattare och kostymskapare, skrev libretton, skapade dekor och stod själv på scen i unga år. Flera av hans pjäser handlade om de kungar han beundrade mest som Gustav Vasa och Gustav II Adolf. Dessutom var en skicklig talangscout som kontrakterade framstående artister och musiker från utlandet.
Gustav III visste också att utnyttja scenen som politiskt vapen. På Operans scen glorifierades kungamakten och på slotten och i dess omgivningar uppfördes festligheter i form av riddarspel, maskerader och rollspel där makteliten och de kungliga själva spelade huvudrollerna.
Förtrollad skog och riddarspel
Under sommarmånaderna flyttades ofta teaterlekarna ut i slottsparken med totalteater som förvandlades till en förtrollad värld och kunde hålla på i veckor i sträck med tornerspel, musik, dans, arkitektur och pyroteknik. Gustavianska karuseller anordnades där riddarspel kombinerades med en dramatiserad berättelse. Rollerna hämtades ur medeltida romaner, historia och mytologiska berättelser.
En av spelplatserna dessa utomhusspektakel var Drottningholmsparken där den välkända Erövringen av Galtarklippan 1779 sattes upp och bland annat Gustav III kämpade mot en drake i en riddarroll.
Glimrande tyger i vaxljusets sken
Stockholm upplevde en riktig teaterboom i slutet av 1700-talet och Kungliga Operan tillhörde toppskiktet av operascener i Europa. Operan var därför också en stor arbetsplats och artisterna skulle behärska flera uttrycksformer – dansa, sjunga och agera.
Den gustavianska operan var en upplevelse lika mycket för ögat som för örat. Tonvikten låg på det visuella och dansen hade en mycket framträdande plats under 1700-talet.
Operan var känd för sina påkostade kostymer och skulle genom sina paljetter, silverspetsar och glimrande tyger reflektera ljuset och göra artisterna på långt håll och synas i vaxljusets sken. Damkostymerna följde senaste modet men dekorerades för rollen. Tyger och textilier var mycket dyrbara och återbruk var vanligt – kostymer syddes om för att följa modet och fick nytt liv i nya uppsättningar.
Mingel, maskeradbaler och kungamord
Det gustavianska operahuset rymde cirka 950 personer vilket var mycket i en stad med 70 000 invånare. Operan var en också av de mest prestigefulla mötesplatserna för både kultur, social kontroll och representation. Det kungliga hovet hade teater på veckoschemat. Här hölls maskeradbaler under vinterhalvåret och blev till en plats för att förklädd överskrida sociala gränser och roller. I Operans samlingar finns många vackra modeplagg från sent 1700-tal. De var inte skapade för scen utan för publiken i salongen. När de blev omoderna såldes eller skänktes de till Operan och gjordes om till teaterkostymer.
Det var också på en maskeradbal 1792 som Gustav III mötte sitt öde. Den 16 mars 1792 utsattes han för ett attentat på maskeradbalen i Operahuset och avled tretton dagar senare på Kungliga slottet.
Synnerligen sevärd utställning om teaterkungen och hans tid
Visningstider i utställningen Teaterkungen
Visningar i utställningen erbjuds tisdag-söndag klockan 14.00.
Om visningarna
Bra att veta inför ditt besök
- Garderob: Intill museibutiken finns garderob och skåp där du kan låsa in dina värdesaker.
- Matsäck: Det är inte tillåtet att ta med mat och dryck in i museet.
- Barnvagn: Det går tyvärr inte att ta med barnvagnar in i museets utställningslokal. Det finns möjlighet att parkera och låsa fast barnvagnar utomhus i anslutning till museet.
Tillgänglighet
Alla publika utrymmen är tillgängliga för rullstol och det går även att låna en rullstol på plats. Vi jobbar ständigt med att förbättra vår tillgänglighet så att det ska vara lätt att besöka oss, både på plats och digitalt.
Program i anslutningen till utställningen
I samband med utställningen erbjuder Livrustkammaren ett rikt utbud av program med anknytning till 1700-talets teaterliv som musikaliska tesalonger i samarbete med Kungliga Operan, föredrag om teaterkostymer samt aktiviteter för barn och unga.
Afternoon tea med visning i utställningen Teaterkungen
Njut av en kunglig afternoon tea med utsikt över Logården och Karl XII och Fredrik I som sällskap. Grillska Huset dukar upp ett klassiskt buffébord med varma scones och bröd med hemlagad lemoncurd, marmelad, ost samt grädde. Sedan väntar ljuvliga bakverk från bageriet, som mummor, maränger, småkakor, kärleksmums och annat gott.
Köp biljett till Afternoon tea på Tickster
Visningstider
Vi erbjuder flera visningar av utställningen Teaterkungen under dagen.
Klockan 11.30, 14 och 15.30. Familjevisning klockan 13.
