Historien om Livrustkammaren

Rötterna till dagens Livrustkammare startade Gustav Vasas organisationsiver på 1500-talet. Redan under 1600-talet fick samlingen en minneskapande funktion och besöktes av utvalda besökare. Grunden till ett av Sveriges äldsta museer var därmed lagd.

Gustav Vasa lät inrätta flera kammare med ansvar för olika områden på slottet Tre kronor, exempelvis Klädkammaren med ansvar för textilier och Stora rustkammaren där bland annat krigsmateriel förvarades. Så småningom skapades även en särskild Livrustkammare där kungens personliga vapen och hästutrustning fanns. Det är från dessa kammare och från hovstallet som dagens Livrustkammarsamling har sin grund. Men under 1500-talet rörde det sig framför allt om förvaring av saker som användes.

Ett av Sveriges äldsta museer

År 1628 lämnade Gustav II Adolf in två dräkter som han hade sårats i under fälttåget i Preussen att bevaras ”till en evig åminnelse”. Med detta kan man säga att delar av samlingarna också får en minnesskapande funktion. En tradition av att spara föremål från dramatiska ögonblick i de kungligas liv tar sin början och kommer att fortsätta. Under 1600-talet har vi kunnat se att utvalda besökare tar del av samlingarna och berättelserna om dem. Vilket gör Livrustkammaren till ett av Sveriges äldsta museer.

Museimonter i utställningen om Sveriges kungliga historia.
Foto: Erik Lernestål/SHM

Samlingarna klarar sig från slottsbranden

Under 1600-talets andra hälft flyttar Livrustkammaren flera gånger. Den ställs först upp i ett lusthus vid Jacobs kyrka i Kungsträdgården för att sedan flytta till stadspalatset Makalös år 1691, där den Stora rustkammaren redan fanns. Tack vare det klarade sig dagens Livrustkammarsamling från lågorna när slottet Tre kronor brann 1697. Trots att Klädkammaren fanns kvar i slottet lyckades man rädda mycket som också finns bevarat i Livrustkammaren idag.

Slottet Tre kronor som brinner

Samlingarna flyttar runt

Med Gustav III utökas dräktsamlingen och man börjar också bevara drottningars klänningar för första gången. Livrustkammaren flyttas till Fredrikshovs slott och under det tidiga 1800-talet ställs bland annat rustningar ut i Riddarholmskyrkan.

Vid 1800-talets mitt slår man samman Livrustkammaren och Klädkammaren. Man tillför också föremål från hovstallet. Nu börjar ett mer modernt museum att ta form och den första chefen anställs. Samlingarna ställs upp först i Arvfurstens palats vid Gustav Adolfs torg, och sedan i Brunkebergs hotell.

LRK_WEBB_arvfurstens_palats
Bild: Arvfurstens palats

Nationalmuseum

Snart var det dags för en ny flytt och Livrustkammaren installerades i det nyligen öppnade Nationalmuseum år 1865. Där förestod kulturhistoriskt utbildade intendenter samlingen som kom att utökas avsevärt när Karl XV testamenterade sin vapensamling till Livrustkammaren 1872.

Till slut rymdes inte längre museet i Nationalmuseibyggnaden och man flyttade till Stocksholms slott igen år 1884. Här tillfördes också de äldsta ceremonivagnarna från Hovstallet. Samlingen fick därmed den huvudsakliga indelning som den fortfarande har, bestående av vapen och rustningar, dräkter, vagnar och hästutrustning.

Livrustkammaren-historien-om-museet-vapensamling-960x1080 (1)
Ur katalogen Karl XV:s samling

I Nordiska museet

Men även i slottet blev det trångt när kungafamiljen behövde lokalerna. Samtidigt fanns planer på att flytta Livrustkammaren till Nordiska museet och därmed låta samlingen hamna i en ny vetenskaplig miljö. Så blev det också 1907, och samlingen ställdes sedan ut i Nordiska museets stora hall.

Från att ha haft endast en museitjänsteman anställd när man flyttade in växte verksamheten. Samlingen bearbetade vetenskapligt, biblioteket fylldes på, konserveringsverksamheten utökades och fler flera specialutställningar hölls.

Livrustkammarens föremål i Nordiska Museets centralhall år 1907.
Foto: okänd fotograf
Livrustkammarens föremål i Nordiska Museets centralhall år 1907.

Tillbaka till Slottsbacken

Under 1960-talet planerades ett museum för rikets regalier (Skattkammaren) i Stockholms slott. Ännu en gång kom Livrustkammaren på tal och man ansåg att den kunde bidra till en mer levande museimiljö i slottet.

Efter år av projektering flyttade därför Livrustkammaren 1978 tillbaka in i Stockholms slott som hyresgäst. Här ställdes föremålen ut i slottets källarvalv med en dov belysning och teatralisk uppställning – något som fortfarande präglar den nuvarande utställningen.

Rustningar i en monter som fanns i Livrustkammarens tidigare permanenta utställning
Foto: Erik Lernestål/SHM

Museet i nutid

Museets samlingar av vapen och rustningar, dräkter samt hästutrustning och vagnar med kungligt ursprung är betydande och internationellt erkänd. Det visar inte minst alla föremål som också lånas ut till andra museer i Sverige och utomlands. Den forskning som har bedrivits i museet har också bidragit till att nya föremål lyfts fram i utställningar.

Livrustkammaren-utställningen-om-sveriges-kungliga-historia-tudelad
Foto: Erik Lernestål/SHM

Vasaätten till nuvarande kungafamiljen

2019 öppnade den nuvarande permanent utställning på Livrustkammaren. Den kungliga historien visas kronologiskt från Gustav Vasa till idag. Besökaren får ta del av kända segrar, dramatiska ögonblick och storslagna ceremonier, men också glädjeämnen och sorger för de kvinnor och män som var med och formade historien.

Rum fyra i Utställningen om Sveriges kungliga historia. På bilden visas bland annat Sofia Magdalenas bröllopsklänning
Foto: Erik Lernestål/SHM
Museimonter på Livrustkammaren med kungliga leksaker.

Fokus på drottningarna

I den nya permanenta utställningen är det mer fokus på drottningarna och prinsessorna. Föremål som bara visats tillfälligt tidigare får nu en permanent plats i museet, till exempel drottning Kristinas kröningsmantel.

drottningkristina
Foto: Erik Lernestål/SHM

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Kunglig dräkt med guldig brodyr.