Frihetstid och revolutioner

1721 –1809

Rum 4 i Livrustkammarens nya basutställning

Sverige slöt fred med Ryssland 1721 och med det var stormaktstiden över. Sverige förlorade stora landområden till Ryssland, men var fortfarande starkast av de nordiska länderna. Det kungliga enväldet tog slut och frihetstiden tog vid för en tid, innan Gustav III återupprättade kungamakten genom revolution.

Frihetstiden

Under 1700-talet, i Sverige kallat frihetstiden, hade regenterna, Fredrik I och Adolf Fredrik, nya förutsättningar. En ny författning, riksråd och riksdag begränsade kungamakten, det som gällde var så kallat flervälde. Men monarkin var det självklara statsskicket, med stor symbolisk betydelse och storslagna ceremonier

Tidig trolovning

Kronprins Gustav (III) och prinsessan Sofia Magdalena av Danmark var bara fem år när de trolovades. De gifte sig 1766, 20 år gamla, i Slottskyrkan på Stockholms slott. Bakom föreningen låg förhoppningar om att stärka de dansk-svenska förbindelserna.

Bild av Gustav III:s bröllopsdräkt
 I Gustavs dräkt glänser guldtrådssolar mot blåskimrande moln. Kronprinsens brudgumsdräkt är sydd i ett pärlemorskimrande silvertyg. Färgen symboliserade renhet och oskuld och ansågs återspegla ett gudomligt ljus. 

Bild av Sofia Magdalenas bröllopsdräkt.
Prinsessan Sofia Magdalenas brudklänning är sydd efter fransk förebild och dekorerad med knypplade silverspetsar. Materialet är silverbrokad med ett mönster av små girlander med blommor och blad. Den har också ett ca tre meter långt släp. Det är en av de äldsta bevarande kvinnodräkterna i Livrustkammaren. 

Gustav III:s statskupp 

Gustav III ville stärka kungamakten. Den 19 augusti 1772 genomförde han en oblodig statskupp. Själv kallade han det ”revolution för landets urgamla frihet”, men det var ett steg mot nytt envälde för kungen samlade allt mer makt i sin hand. Kuppen inledde den epok i Sveriges historia som brukar kallas den gustavianska tiden.

Gustav III ville regera som en upplyst despot, med reformer och aktiv kulturpolitik. Bland annat avskaffade han tortyr, inskränkte dödsstraffet och införde religionsfrihet för utlänningar. Han var teaterintresserad, skrev pjäser och uppträdde.

Enväldet som Gustav III införde ökade efter hand det politiska missnöjet, också i kungens närmaste krets av adelsmän. Teaterkungens sista scen utspelade sig på en maskeradbal på Kungliga Operan i Stockholm den 16 mars 1792. Bild av Gustav III:s mask, som han bar vid maskeraden då han blev skjuten.

Masken som kungen bar då han blev skjuten.

Kungen omringades av flera maskerade män, sköts i ryggen och skadades så allvarligt att han dog 13 dagar senare. Bakom attentatet låg en sammansvärjning av missnöjda adelsmän. Adelns maktställning hotades samtidigt som de ofrälse hade fått rätt att inneha högre ämbeten och köpa frälsejord.

Bild av en av pistolerna som användes för att skjuta Gustav III.
Kungamördarens mask och vapen; två pistoler och en kniv med hulling i eggen – har alla sparats i Livrustkammaren. Mordskottet bestod av två blykulor, en tapetnubb och tre blybitar.

Sverige förlorar Finland och kungen lämnar landet

Mordet på Gustav III blev mycket svårt för hans son Gustav IV Adolf. Han blev myndig 1796 och hans regeringstid fylldes av motgångar. Under det så kallade Finska kriget 1808–1809 gick Sverige i krig mot Ryssland, och förlorade Finland, som varit rikets östra hälft i nära 700 år.

Gustav IV Adolf blev avsatt. Han och hans familj reste från Sverige i slutet av 1809. Den före detta kungen kallade sig ”Överste Gustavsson”, levde ett kringflackande och skandalomsusat liv i Europa. Efter 28 år i landsflykt dog han 1837 i slaganfall på värdshuset Zum Weissen Rössli, Vita hästen, i S:t Gallen i Schweiz.