Cerisa pumps med brodyr

Monarki i demokratins tidevarv

1907 –

Rum 6 i Livrustkammarens nya basutställning

Majoriteten svenska män fick rösträtt 1909 och kvinnorna 1919 (i praktiken 1921). I kombination med de stora folkrörelsernas framväxt – arbetarrörelsen, frikyrkorna och nykterhetsrörelsen – innebar det stora förändringar i demokratisk riktning.

Kung utan makt

Monarkin anpassades till tiden. Gustaf V beslutade redan i början av 1900-talet att inte låta sig krönas när han blev kung. Han fick därmed inte sin makt från Gud i en religiös ceremoni. När sonen Gustaf VI Adolf tog över nästan 50 år senare öppnade han för större förändringar av statsskicket.

Gustaf VI Adolf och drottning Louise visade tillsammans upp en mer privat bild av kungamakten. De framstod mer som vanliga människor, vilka i kraft av sitt ämbete utförde vissa sysslor. På 1960-talet ordnade drottning Louise med tebjudningar på Slottet för olika yrkeskvinnor. Mottagningen kallades i pressen för “drottningens demokratiska tebjudning”. Efter Louises död fortsatte prinsessan Sibylla att hålla i särskilda tebjudningar till början av 1970-talet.

Enligt den så kallade Torekovskompromissen från 1974 skulle Sverige ha en kung utan formell makt. Även den så kallade successionsordningen, tronföljden, ändrades några år senare. 1980 utsågs för första gången på 250 år en kvinna till tronföljare.

Bild av Gustav V:s sista broderi.
Gustaf V tyckte mycket om att brodera. Det här är hans sista broderi.

Den faderlöse lillprinsen

Några år efter andra världskriget såg tronföljden säker ut. Den regerande kungen, Gustaf V, var gammal, men ytterligare tre generationer manliga tronarvingar följde – kronprins Gustaf (VI) Adolf, hans son, arvprinsen Gustaf Adolf och hans sonson Carl (XVI) Gustaf.

1947 omkom arvprins Gustaf Adolf i en olycka på Kastrups flygplats, som tog fler än 20 liv. Kvar blev hustrun Sibylla och fem barn, varav den yngste Carl (XVI) Gustaf inte hade fyllt ett år. En tronföljare var död, och hans son var en mycket liten pojke som en dag skulle bli kung.

Bild av lillprinsens uniformsjacka.
Uniformsjacka som syddes till lillprins Carl Gustaf, när han var tre år. 

När Gustaf VI Adolf avled den 15 september 1973 blev kronprins Carl Gustaf, då 27 år, Sveriges kung. Vid konseljen förklarade han att hans konunganamn skulle vara Carl XVI Gustaf och att titeln skulle vara Sveriges konung. Han antog "För Sverige – i tiden" som sitt valspråk. Liksom sina två närmaste föregångare på tronen, avstod han från att låta kröna sig.

Bild av Sibyllas gröna klänning.

Klänningen som Sibylla bar vid Gustav V:s 90-årsdag.

Vägen till jämlik tronföljd

Under en stor del av den svenska historien har lagen inte tillåtit kvinnor att regera. Sedan 1500-talet har Sverige bara haft två regerande drottningar, Kristina och Ulrika Eleonora den yngre. Båda blev regenter för att manliga arvingar saknades. Ingen av dem satt kvar på tronen livet ut. Kristina abdikerade 1654 och lämnade över till sin kusin. Ulrika Eleonora avträdde tronen 1720 till förmån för sin make.

Under 1970-talet började frågan om jämlik tronföljd diskuteras. 1978 fattades det första beslutet i riksdagen och 1980 infördes formellt tronföljd för både män och kvinnor. Kung Carl XVI Gustafs äldsta barn, Victoria, blev då tronföljare vid tre års ålder. Det gör att hennes dotter, prinsessan Estelle, är den första flicka i Sveriges historia som fötts till tronföljare helt utan förbehåll.

Bild av dopvaggan
Den förgyllda vaggan med vakande änglar är det enda av Livrustkammarens föremål som fortfarande är i bruk. Den används som paradvagga vid tronföljares dop, senast 2012 när prinsessan Estelle döptes. Ursprungligen var vaggan en dopgåva till den nyfödde Karl XI,1655.