Föremål från Tureholms rustkammare

1915 köpte Livrustkammaren in en hel rustkammare från slottet Tureholm i Södermanland. Rummet innehöll bland annat vapen, böcker och kuriositeter.

När Livrustkammaren flyttade till sin nuvarande plats 1978 monterades Tureholms rustkammare upp i museet. 2018 inför att en ny basutställning skulle byggas, monterades rustkammaren ner igen och lagras nu i våra magasin. Men du kan fortfarande uppleva den online.

Den digitala utställningen är inte helt anpassad för funktionsvariationer. Om du har svårt att ta del av innehållet via länken ovan så har vi också samlat alla de utvalda föremålen här nedanför.

En rustkammare för själen och kroppen

En del av rustkammaren var en kuriosasamling med såväl naturhistoriska objekt som etnografiska föremål. Samlingen visar på ett brett kunnande och ett intresse för omvärlden som är typiskt för 1700-talet. Bland föremålen finner vi uppstoppade djur, märkliga ting (som en del av en egyptisk sarkofag) och orientaliska vapen.

Vapensamlingen var tänkt att beundras och att utnyttjas. Vissa vapen var antikviteter redan på 1700-talet och några var ”moderna” vapen från samma tid. Några av vapnen är en kombination av gammalt och nytt; en bösspipa monterades ibland på en ny stock och fick nytt lås för att kunna användas en tid till.

T1666

Målning, trompe l'oeil

Oljemålning i trompe l’oeil-stil, skapad av Carl Hofverberg 1737 för greve Ture Gabriel Bielke på Tureholm. Motivet föreställer en furuvägg med föremål hängande på den, inklusive ett par pistoler signerade B. Mård, en linjal, en kniv, en sax och en samling brev som hålls ihop med ett rött band.

Målningen är inramad i en förgylld ram och är omnämnd i Åke Meyersons artikel Trompe l'oeils från Tureholm och Salsta i tidskriften Livrustkammaren (XI:5-6, 1968, s. 115–130).

c7de15e9-943b-4e2a-b49f-6ca15036a194

Salutkanon, miniatyrkanon med skeppslavett.

Rör av brons, även kallat malm, med mörknad yta. Röret har ett cirkulärt tvärsnitt, smalnar av framåt och avslutas med en trumf. Det är dekorerat med svarvade ringar framtill, i mitten och över kammaren, samt en druva baktill. Över kammaren finns en fyrsidig förhöjd ram med ett fänghål på 2,5 mm i diameter. Under röret sitter ett kraftigt, Y-format stålstöd som är smitt runt lavettstöden och vilar mot lavettens botten.

Lavetten är tillverkad av rött målat furu med svarta kanter. Den har en rektangulär botten med rundad bakkant och trappstegsformade gavlar, sammanfogade framtill med ett lägre framstycke. Trähjulen är röda med svarta kanter och svarvade dekorativa ringar, fästa med tappar i en kraftig hjulaxel av trä, som hålls på plats med U-formiga beslag. Lavettstöden är försänkta i gavlarna och säkrade med svarta stålbeslag.

1bd760ce-2f28-43d1-b7e8-ad558f74aa72

Miniatyrkanon

Denna miniatyrkanon har ett rör av mörkt stål med spår av gulmålning. Röret är cirkulärt i tvärsnitt och smalnar av framåt, med en trumf längst fram. Det har svarvade ringar framtill, i mitten och över kammaren, samt en kraftig druva baktill. Dekoren består av punsade romber och linjer. Över kammaren finns en fyrsidig förhöjd ram med ett fänghål (diameter 2,5 mm) och en mässingsplåt med inskriptionen "NB 1763" och "I:Lo".

Lavetten är av rött målat furu med svarta kanter. Den har en rektangulär botten med en rundad bakkant och trappstegsformade gavlar. Trähjulen är röda med svarta kanter och dekorativa ringar. Röret är fäst i lavetten med svarta stålbeslag. Tillbehöret inkluderar en röd bemålad laveringskil av trä, 190 mm lång.

e7c0017d-da23-4e27-9414-687680887fb7

Del av locket till en mumiekista från Egypten

Daterad till slutet av 20:e och början av 21:a dynastin, cirka 1000 f.Kr. Locket är tillverkat av brunt trä, troligen sykomor, och har en rektangulär, välvd form med en platt ände.

Ytan är täckt med ett tjockt lager av gråaktig kredering (gips) som delvis har fallit bort. Bemålningen visar figurscener i rött, blått och grönt mot en gul bakgrund. Baksidan är mestadels obehandlad, men i ena kanten finns bemålning liknande framsidan. Textfragment på kistan identifierar ägaren som "sångerska i Amons tempel (Thebe)".

3b0a7006-9dfe-4b21-88e9-e13deafdec12

Svärd från svärdfisk

Pappersetikett med bläckpåskrift: "Den fisken Raar, som Swärdet bar // J Swerget blifwit Fången, // Wijd Malmö Stran fångades Han // År 1729".

e53199b9-e423-425e-8e27-741f4a7b8f53

Uppstoppad stör Acipenser sturio

Gulvitt skinn av störfisk torkad i naturlig form. Delvis ihopsydd med ljus tråd med stoppning av blånor.

028ef577-f9ef-4373-bae9-6f52757168b9

Ryggkliare

Tillverkad av mörkbetsad björk och har ett svarvat handtag som avslutas med en kula. Stycket smalnar av mot änden, som återigen breddas och är rundad. Undersidan är plan och skårad med diagonala linjer som bildar pyramidformiga spetsar, medan ovansidan är svagt rundad och klädd med fanér av olika träslag.

Mittfältet har ett flätmönster av mahogny med rombiska rutor, omgivet av smala lister av björk, ebenholts och ljusa träslag. Ytterkanten är av zapelimahogny med en radiell ådring. Ett blekt och trasigt sidenband, tidigare rött eller rosa, är bundet runt skaftet.

6078e488-13bf-45f5-8e7e-c73b39918785

Keramikskärvor med blå glasyr

Fem keramiska skärvor med oregelbunden form, fyra tillverkade av vitaktig keramik och en av orange terrakotta. Alla har dekor i blå och vit glasyr på ovansidan. Den största skärvan är 110 mm lång och den minsta 33 mm. Skärvorna är del av en grupp osorterade föremål som hittades vid demonteringen av Tureholms rustkammare 1915. Föremålen beskrevs tidigare som inv.nr 15:543 och omfattade bland annat hjul, vevar, knappar, träfragment, fajansskärvor, metallbeslag och andra diverse fynd.

ebab96e9-6e22-4262-b844-e54148ec8ff0

Konfettimask, 1800-talet

Oval, konvex mask av mycket tunn ståltråd bildande ett fint rutnät. Kant av grövre ståltråd, överklädd med blått bomullstyg. Uppbyggd utan fastsättningsanordning. Masken avsedd som ansiktsskydd för äldre form av konfetti (sockrade mandlar, nötter, olikfärgade små gipskulor.)

dbbildgamla_dbbildlrkNN10000-19999N19000-19999N19000-19099N19029_18489

Skrivbord

Skrivbordet var en plats för studier, en plats för själen. I rustkammaren fanns böcker, vetenskapliga instrument och naturhistoriska preparat för forskning inom ”naturhistorien”, eller naturvetenskap som vi säger idag.

b7ea3c03-2c1d-47a7-95f9-385b7abe1570

Veckokalender med Sokratesbyst på kolonn

Består av en kolonn av kubamahogny med en kvadratisk sockel som är profilerad både upptill och nertill. På framsidan av sockeln finns en rund mässingsplatta med graverade veckodagar: "Sönd:", "Månd:", "Tisd:", "Onsd:", "Torsd:", "Fred:", och "Lörd:". Bakom plattan sitter en vridbar, försilvrad platta med räfflad kantring och graverade datum 1–31, där sju datum visas samtidigt. Ovanpå kolonnen, som har en profilerad bas och är avhuggen upptill, står en byst av Sokrates tillverkad i brunmålat bly.

382bfb49-97b5-4202-8caa-d2fe90bf52af

Värjklinga med runkalender

Denna värjklinga har en rak, tvåeggad form med en sexsidigt slipad profil och en cirka 33 mm lång ricasso. Klingan är dekorerad med etsning och förgyllning. Ricasson är helt förgylld och visar på ena sidan Adolf Fredriks spegelmonogram krönt av en kunglig krona, och på den andra sidan finns Bielkes vapen under en grevekrona, omgivet av Serafimerordens kedja med valspråket "PROBANTUR TEMPESTATE".

Klingans huvuddel har sex grupper med runinskrifter, primtalstecken samt sol- och månornament som markerar söndagar och helgdagar, vilket fungerar som en runkalender. På ricassons smala sidor finns texten "WIRA BRUK" och "ANNO 1752". Klingan tillhör en kategori som beskrivs i flera skrifter om svenska kalenderklingor från 1700-talet.

90539c52-b073-477d-b44e-dfa395738256

Kopparplåt vapen greve Bielke

Denna rektangulära kopparplåt har ett målat vapen och text som tillhör greve Nils Bielke. Vapnet består av en sköld med 15 fält och en hjärtsköld för släkten Bielke. De övriga fälten representerar släkter och ämbeten, som Vasa, Leijonhufwud, Sture, Grip och Oxenstierna, samt insatser i Ungern, Romerska riket och Frankrike.

Ovanför skölden finns tre hjälmar med grevekronor. Hjälmprydnaderna visar bland annat påfågelsfjädrar, en mansbyst med fanor och ett krönt lejon som håller en kommendörsstav. Sköldhållarna är två bakåtseende gripar, och postamentet pryds av äggstavslister och bladverk.

Texten ovanför vapnet lyder: "Grefwe. NIELS. BIELKE", och nedanför: "Anno. 1687. den 10. Decembris". Plåten har hål för upphängning.

6cd66d72-812b-4983-87d5-ecf2be782038

Dubbelsvärd från Longquan, Kina, cirka 1750

Svärdet har ett fäste med beslag av mässing. Knappen är tresidig och rundad, med en bred bas och hals. Pareranordningen är kort och parerstängerna formade som två små uppåtböjda vingar, dekorerade med ett punsat mönster av blommor och bladrankor. Kaveln är av trä och klädd med flätat, blått garn, och nedtill finns ett ringformat mässingsbeslag med samma dekor som resten av fästet. Klingan är rak och tvåeggad med jämnbreda skär och en vinkelformigt slipad spets. Vapnet är omnämnt i flera publikationer, inklusive Lena Nordströms White Arms och artikeln Sju kinesiska tvillingsvärd i tidskriften Livrustkammaren.

dbbildgamla_dbbildlrkTT10000-19999T11000-11999T11600-11699T11619_5049

Pansarstickare, Turkiet, 1600-tal

Vapnet har ett rikt dekorerat fäste av förgylld och graverad silverplåt med blommönster. Den är smyckad med turkoser i sex rader, runda jadeplattor och rubiner infattade i guld. Knappen är rund och tillverkad av förgylld mässing med blomdekor. Parerplåten av förgyllt silver är graverad och har en ringformig jadedekor med guldinläggningar och rubiner, omgiven av turkoser.

Klingan är av stål, med en hög mittås och jämnbreda mötande skär. Vapnet tros ha tagits vid Mohács 1687 och har ingått i Tureholms rustkammare. Det finns referenser till vapnet i flera publikationer, inklusive Lena Nordströms White arms och Heribert Seitz Blankwaffen II.

dbbildNN29000-29999N29900-29999N29910_17787

Flintlåslodbössa

Bössa med åttasidig, brunerad pipa med åtta räfflor, tillverkad av Per Gustavsson i Kassmyra omkring 1660. På kammarens vänstra sida finns stämpeln "P.G". Riktmedlen består av ett ståndsikte av stål och ett stolpkorn av mässing, med en siktskåra mellan krysskruvens hål och siktet. Pipan är fäst med två häften, en krysskruv och två pipstift.

Låset är tillverkat av Jonas Schertiger d.ä. omkring 1715 och har ett plant låsbleck med fasade kanter och en graverad signatur: "SCHERTIGER // STOCKHOLM". Hanen är S-formig och dekorerad med bladmotiv. Kolven är av valnöt, med snidad rankdekor och beslag av stål samt horn. Vapnet har en laddstock av trä med skodda ändar, varav en fungerar som krutmått.

dbbildNN29000-29999N29900-29999N29984_9985

Flintsnapplåslodbössa

Den här flintsnapplåslodbössan har en brun stålpipa med åtta räfflor och stämplarna "H H S" och ett riksäpple på kammaren, samt texten "FRIDERICH MANGNUS STEINBOCK" på ena sidan. Riktmedlen består av en siktskåra och ett stolpkorn av mässing. Pipan är fäst med en krysskruv och två pipstift.

Låset är ett flintsnapplås av typen springlås, tillverkat av La Couture i Paris mellan 1660–1685, med gravyrer som en blomma och en fanbärare. Kolven är av björk och dekorerad med snidade bladvoluter, silvertrådsinläggningar och motiv som björnjakt. Beslagen är av stål, och bakplåten har en stödkula. Framstocken är delvis skadad och saknar vissa delar. Vapnet inkluderar en laddstock av trä.

60ca1837-6858-488e-ba72-7f6a726f5d77

Luftbössa

Denna luftbössa från 1700-talet har en brunmålad stålpipa med invändig mässingsbeklädnad och en diameter på 19,8 mm. På pipans undersida finns en ventil, och baktill sitter en gängad mutter som är en del av mekanismen. Riktmedlen består av ett inlaxat sikte och ett stolpkorn nära mynningen.

Pipan är omgiven av ett mässingsband med gångjärn och lås. Bandet håller ett låssystem av stål med en S-formad hane och avtryckare. Kolven är tillverkad av trä och klädd i grön sammet. Till bössan hör en laddstock av trä, 718 mm lång, med en spets av horn.

d8788022-2bb7-4517-b276-97c2b6e63fe4

Flintlåstudsare

Vapnet har en åttasidig, brunerad pipa med åtta räfflor och detaljer som graverade sicksacklinjer och dekorationer som en maskaron och pinjekotte. På pipans överfas finns en stämpel med texten "BEN // GT // MÅRD" och graveringen "A Jönkiöping". Riktmedlen består av ett ståndsikte med bladranka och ett spolformat korn av mässing. Pipan är fäst med krysskruv och tre pipstift.

Låset har ett välvt låsbleck med graverad dekor, bland annat trofégrupper och en signatur: "B:MÅRD". Hanen är S-formad och dekorerad med bladmotiv. Kolven är av trä, med kindstöd och kolvlåda samt detaljer i mässing och snidade dekorationer. Till vapnet hör en laddstock av trä, 761 mm lång, med skodda ändar av mässing och stål.