Länsherrens gåva
Den säregna gåvan levererades till kung Karl XI från landshövdingen i Västerbottens län, greve Gustaf Douglas (1648–1705). Klockan kring halsen är sedan länge försvunnen. Borttappad eller försnillad. Men huvudparten av same-ekipaget finns kvar. Och, ja, samen som körde ekipaget var ingen riktig same, utan en docka
År 1694 hade kungen gjort en inspektionsresa till Torneå och där träffat landshövdingen. Enligt uppgift beskådade de tillsammans midnattssolen från Torneå kyrkas klockstapel natten till den 15 juni 1694. I samband med denna resa har troligen gåvan överlämnats. Vid ankomsten till Stockholm placerades ekipaget i Arsenalen i det De la Gardieska palatset Makalös.
Ett nyvaknat intresse
De nordligaste delarna av Sverige hade väckt statsmaktens intresse under 1600-talets första hälft. Silver hade till exempel hittats vid Nasafjäll 1634 och de stora vidderna lovade malmfyndigheter.
En annan anledning till fascinationen för det samiska var Johannes Schefferus banbrytande etnologiska skildring av Lappland 1673 i boken "Lapponia". Boken skrevs på latin och översattes till franska, tyska, holländska och engelska, men inte till svenska.
Vi kan inte veta om Gustaf Douglas köpte same-ekipaget eller lät tillverka det för kungen. Samiskt hantverk var redan på 1600-talet en handelsvara och eftertraktat bland rika samlare, i synnerhet de samiska trummorna som på den tiden kallades trolltrummor.
Det som finns kvar
Föremålen har sedan de kom till Livrustkammaren i slutet av 1600-talet flyttats mellan flera olika förvaringar, bland annat till Fredrikshovs slott och Arvfurstens palats. År 1884 flyttades Livrustkammarens samlingar till slottet. Där var de utställda till 1906, då de åter flyttades och ställdes ut på Nordiska museet. År 1978 flyttades samlingarna åter tillbaka till slottet. Det kan därför knappast förvåna att en del av utrustningen är förkommen eller i mycket dåligt skick.
Seldon
Renens seldon består av en grimma, en loka, en gjord/ryggrem och en dragrem. På bilden ett klockband, biellobádde, av två rektangulära delar hopfästa med en skinnrem. I skinnremmen är det tänkt att en skälla ska hänga. Klockbandet har tenntrådsbroderi på rött kläde. Baksida av barkgarvat renskinn.
Foto: Jens Mohr, Livrustkammaren/SHM (CC BY-SA 3.0).
Renen
En ren som ska köra ackja måste vara en kastrerad tamren, en "svájliga". Hornen på den uppstoppade renen är däremot sarvhorn från en tjur, med rosenkransen intakt och hård kärna. Hornen har förmodligen valts ut för att vara ståtliga.
Foto: Jens Mohr, Livrustkammaren/SHM (CC BY-SA 3.0).
Ackia
Det finns flera benämningar på den pulka som dras av ren. Denna typ av ackja, med ett skinn spänt över fören, kallas körpulka eller åkackja, dvs. en ackja att sitta i och köra efter ren. Skinnet i fören skyddar den som sitter i ackjan mot snö. På lulesamiska kallas åkackjan bulkke eller vuodjemgieris. Andra typer av ackjor är lastackjor, som är antingen saknar övertäckning eller har en fast övertäckning av trä.
Foto: Jens Mohr, Livrustkammaren/SHM (CC BY-SA 3.0).
Trumma
Ramtrumma spänd med råskinn. Trumman är nummer 8 i Ernst Mankers bok "Die Lappische Zaubertrommel I", från 1938. Redan då var trumskinnet sprucket, vilket framgår av fotografier. Trummans ursprung är okänt, men Manker anser det som troligt att den kommer från Lycksele lappmark och att den är av sydsamiskt modell, ”Åsele-typ”. Manker beskriver noggrant och detaljerat trumman i sin bok.
Foto: Ebba Engström, Livrustkammaren/SHM (CC BY).
Mössa
Blå kilmössa, sannolikt från Malå-trakten. Mössan var ursprungligen ”omkring fodrad” med svart skinn när den 1694 kom som gåva till kungen. Förmodligen var det en pälsbräm. Att mössan haft ett bräm av päls är inte osannolikt, även om det inte finns sådana bevarade från sydsamiskt område, men bruket av pälsbräm finns i samisk tradition. Fortfarande idag används på nordsamiskt område pälsbräm, viergge, för vinterbruk till mansmössorna. Det kan vara ett löst eller ett fastsytt.
Dräkten är i övrigt i trasiga bitar. Kragen och några enskilda delar är sparade i Livrustkammarens magasin. Foto: Jens Mohr, Livrustkammaren/SHM (CC BY-SA 3.0).
