Pressbilder

På svenska Wikipedia dominerar föremål med kungliga förtecken ur framförallt Livrustkammarens samlingar. På första plats ligger Gustav Vasas rustning i Livrustkammaren. Den är troligen tillverkad av Kunz Lochner vars verkstad i Nürnberg producerade flera av de mest praktfulla paradrustningarna som finns bevarade från denna tid.

På den engelskspråkiga Wikipedia är den mest sedda bilden en karta över Osmanska riket, ur en bok från Skoklosters slotts digra boksamling. Bilden förekommer som illustration för den engelska artikeln om det Osmanska riket och har visats ca 350 000 gånger sedan den kom upp på Wikimedia Commons.

Som nummer två bland wikimediabilderna återfinns en kinesisk kudde av stengods, tillverkad för kineser som föredrog ett fast nackstöd. Ett föremål ur Hallwylska museets ostasiatiska samling. Den finns även avbildad i den nya publikationen” Asiatisk keramik Ur Hallwylska museets samling”.

Består av kappa, tröja, byxor och strumpeband av vit sidenatlas med en över hela ytan skuren eller ristad dekor i form av stiliserade blommor. Kappan med en kant av palmetter. Silvertrådsklädda knappar. Tröjan har planschetter, stråndkrage, 10 skört, ärmar med öppna främre sömmar. Byxor av rak modell, svagt rynkad vid linningen. Mitt fram ett sprund med knäppslå.

Sidenatlas med silvertrådsbroderi och paljetter. Broderiets mönster har ett symbolspråk anpassat för tillfället: bladrankor omger liljor som växer upp genom öppna kronor. De broderade ekollonens betydelse av liv och styrka passar in i sammanhanget.

Dräkt som består av tröja, byxor Sidenatlas med silvertrådsbroderi och paljetter. Broderiets mönster har ett symbolspråk anpassat för tillfället: bladrankor omger liljor som växer upp genom öppna kronor. Tröjan med midjan framtill nerdragen i en spets. Framtill knäppning med 30 små silvertrådsknappar. Ärmsprunden knäpps med 11 knappar av samma sort. Knäbyxor av vid rynkad modell

Kyritsryttaren red framför kistan som symbol för evig kungamakt, medan livhästen leddes bakom kistan som påminnelse om den döde själv. Rustningen av förgylld mässingsplåt användes redan vid begravningen av Karl X Gustavs far, Johan Kasimir av Pfalz, men fick 1660 en ny hjälm och nytt monogram på bröstplåten. Från utställningen Dödens teater.

Gustavs bröllopsdräkt, en habit à la francaise, sydd av ett pärlemorskimrande slivertyg med applikationsbrodri av blå metallfolie, guldpaljetter och guldtråd.

Gustav III:s från maskeradbalen 1792 med hatt, mask, svart kappa, jacka, och trikåbyxor.

Den 16 mars 1792 blev kungen skjuten på Operan under en maskeradbal. Han träffades i ryggen. Skadan var inte omedelbart dödande. Kungen avled först den 29 mars.

Kung Erik XIV:s spektakulära rustning är översållad med bilder som anspelar på kampen om Östersjön och hans kommande seger över Danmark. Mytologiska figurer, fjättrade fångar, stridsscener och trofégrupper blandas med symboler för Sveriges rike och släkten Vasa. På skölden tumlar greker och amasoner – kvinnliga krigare – runt i en våldsam strid. Livrustkammaren.

Det mest spektakulära föremålet är Tsar Ivan den förskräckliges hjälm från 1533, museets mest kända krigsbyte. Denna togs av den svenske kungen Karl X Gustav i Warszawa 1655. Polackerna hade i sin tur roffat åt sig den i Ryssland under den stora oredan 1611-1612.

Hennes utseende ”skiftar så plötsligt […], att hon ofta från det ena ögonblicket till det andra inte kan kännas igen” sa den franske diplomaten Pierre Chanut. Holländaren David Beck var i drottningens tjänst 1647-1651. Jämte Sébastien Bourdon är han den som främst präglat bilden av Kristina som vuxen. Kristina tog med målningen till Rom. Olja på kopparplåt, David Beck, ca 1650.

Kristinas kröning 1650 var en av de mest storslagna i svensk historia. Dyrbar kröningsrekvisita beställdes från Frankrike. Manteln av silkessammet var då dekorerad med över 700 kronor i grupper om tre och besatt med hermelin. http://livrustkammaren.se/sv/bilderavkristina