Pressbilder

Solfjädern från Saint-Barthélemy i vit svandun är prydd med riktiga uppstoppade småfåglar; en gulgrön sk gulsångare och två röda charlakanstangaror. Saint-Barthélemy var svensk koloni i Västindien i nästan hundra år. 1878 lämnades ön tillbaka till Frankrike. Här pågick slaveriet till mitten av 1800-talet, då de sista slavarna blev fria, Denna skänktes till museet 1869 av drottning Lovisa

Att samla och avbilda ovanliga saker från andra värdsdelar blev allt mer vanligt när européer började resa till andra delar av världen. Det var inte alltid lätt att veta hur exotiska djur egentligen såg ut, så tavlor och skulpturer fick göras på beskrivningar och gissningar

Ture Bielke var med i konspirationen mot Gustav III. Han tog gift och dog innan han greps. Kroppen obducerades och maginnehållet bevarades för eftervärlden. Arseniken finns fortfarande kvar…

Tidsinställda bomber är inte en modern företeelse. Redan 1645 avslöjades en komplott att spränga två svenska skepp i Wismar. En tändningsmekanism skulle placeras i en behållare med krut och svavel som skulle explodera och förstöra skeppen. En osthandlare anklagades för att ha planerat attentatet och brändes på bål.

Består av kappa, tröja, byxor och strumpeband av vit sidenatlas med en över hela ytan skuren eller ristad dekor i form av stiliserade blommor. Kappan med en kant av palmetter. Silvertrådsklädda knappar. Tröjan har planschetter, stråndkrage, 10 skört, ärmar med öppna främre sömmar. Byxor av rak modell, svagt rynkad vid linningen. Mitt fram ett sprund med knäppslå.

Sidenatlas med silvertrådsbroderi och paljetter. Broderiets mönster har ett symbolspråk anpassat för tillfället: bladrankor omger liljor som växer upp genom öppna kronor. De broderade ekollonens betydelse av liv och styrka passar in i sammanhanget.

Dräkt som består av tröja, byxor Sidenatlas med silvertrådsbroderi och paljetter. Broderiets mönster har ett symbolspråk anpassat för tillfället: bladrankor omger liljor som växer upp genom öppna kronor. Tröjan med midjan framtill nerdragen i en spets. Framtill knäppning med 30 små silvertrådsknappar. Ärmsprunden knäpps med 11 knappar av samma sort. Knäbyxor av vid rynkad modell

Detalj, provtagning av Gustav II Adolfs tröja. Den ingår i kröningsdräkten av vit sidenatlas från 1617, som bl a består av tröja och byxor. I en ny doktorsavhandling,vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, utforskar Johanna Nilsson hur flera hundra år gamla kungliga sidendräkter bäst konserveras.

Malin Grundberg är historiker och har doktorerat vid Stockholms universitet på en avhandling om kungliga ceremoniers form och förändring under 1500- och 1600-talet i Sverige. Efter en tid vid Historiska museet tillträdde hon som chef vid Livrustkammaren för tre år sedan.

Karl X Gustavs begravningsprocession 4 november 1660 utgick från Slottet Tre Kronor och drog runt stadens centrum till Riddarholmskyrkan. De första processionsdeltagarna närmar sig kyrkan med den kungliga blodsfanan i täten och de efterföljande provins- och landskapsfanorna. Ingen kunde undgå att se att den döde härskat över en stormakt. Ritat av Erik Dahlbergh, graverat av Jean le Pautre.

Utställningen i Livrustkammaren är inspirerad av boken "Dödens teater. Kungliga svenska begravningar genom fem århundraden". Den ges ut på Atlantis förlag, författad av Lena Rangström, tidigare 1:e intendent vid Livrustkammaren och ges ut i anslutning till utställningen. Omslag: Riddarholmskyrkan vid Gustav III:s begravning. Gouache tillskriven Olof Fridsberg, efter arkitekten C.F. Sundvall.

Drottning Louises sorgklänning av svart georgette med de vita tillbehör och enhuvudbonad i form av smäck och gravor. som karaktäriserar den gamla svenska kungliga sorgdräkten. Hon bar denna vid Gustaf V:s begravning, 1950.

Karl XIV Johans sorgeprocession. Den 26 april 1844 från Storkyrkobrinken. ”Från dödsbädden till grafchoret”. I likhet med Karl X Gustavs begravningsprocession 1660, från Erik Dahlberghs välkända kopparstick, gick även Karl XIV Johans liktåg genom Stockholm och avbildades på flera sätt. Denna litografi trycktes hos PM Andersson i Stockholm, gavs ut av Albert Bonniers förlag i svart klotryggsband.

Karl XIV Johan i det Gustavianska koret i Riddarholmskyrkan vid firandet av 200-årsminnet av Gustav II Adolfs död. Kistan togs då upp ur graven och placerades i marmorsarkofagen i gravkoret. Fragment av Gustav II Adolfs svepkläder, togs vid detta tillfälle om hand av Magnus Brahe och finns idag på som på Skoklosters slott. Oljemålning av Henrik Teodor Lundh 1841