Pressbilder

Dräkt som består av tröja, byxor Sidenatlas med silvertrådsbroderi och paljetter. Broderiets mönster har ett symbolspråk anpassat för tillfället: bladrankor omger liljor som växer upp genom öppna kronor. Tröjan med midjan framtill nerdragen i en spets. Framtill knäppning med 30 små silvertrådsknappar. Ärmsprunden knäpps med 11 knappar av samma sort. Knäbyxor av vid rynkad modell

Detalj, provtagning av Gustav II Adolfs tröja. Den ingår i kröningsdräkten av vit sidenatlas från 1617, som bl a består av tröja och byxor. I en ny doktorsavhandling,vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, utforskar Johanna Nilsson hur flera hundra år gamla kungliga sidendräkter bäst konserveras.

Malin Grundberg är historiker och har doktorerat vid Stockholms universitet på en avhandling om kungliga ceremoniers form och förändring under 1500- och 1600-talet i Sverige. Efter en tid vid Historiska museet tillträdde hon som chef vid Livrustkammaren för tre år sedan.

Karl X Gustavs begravningsprocession 4 november 1660 utgick från Slottet Tre Kronor och drog runt stadens centrum till Riddarholmskyrkan. De första processionsdeltagarna närmar sig kyrkan med den kungliga blodsfanan i täten och de efterföljande provins- och landskapsfanorna. Ingen kunde undgå att se att den döde härskat över en stormakt. Ritat av Erik Dahlbergh, graverat av Jean le Pautre.

Utställningen i Livrustkammaren är inspirerad av boken "Dödens teater. Kungliga svenska begravningar genom fem århundraden". Den ges ut på Atlantis förlag, författad av Lena Rangström, tidigare 1:e intendent vid Livrustkammaren och ges ut i anslutning till utställningen. Omslag: Riddarholmskyrkan vid Gustav III:s begravning. Gouache tillskriven Olof Fridsberg, efter arkitekten C.F. Sundvall.

Drottning Louises sorgklänning av svart georgette med de vita tillbehör och enhuvudbonad i form av smäck och gravor. som karaktäriserar den gamla svenska kungliga sorgdräkten. Hon bar denna vid Gustaf V:s begravning, 1950.

Karl XIV Johans sorgeprocession. Den 26 april 1844 från Storkyrkobrinken. ”Från dödsbädden till grafchoret”. I likhet med Karl X Gustavs begravningsprocession 1660, från Erik Dahlberghs välkända kopparstick, gick även Karl XIV Johans liktåg genom Stockholm och avbildades på flera sätt. Denna litografi trycktes hos PM Andersson i Stockholm, gavs ut av Albert Bonniers förlag i svart klotryggsband.

Karl XIV Johan i det Gustavianska koret i Riddarholmskyrkan vid firandet av 200-årsminnet av Gustav II Adolfs död. Kistan togs då upp ur graven och placerades i marmorsarkofagen i gravkoret. Fragment av Gustav II Adolfs svepkläder, togs vid detta tillfälle om hand av Magnus Brahe och finns idag på som på Skoklosters slott. Oljemålning av Henrik Teodor Lundh 1841

Riksmarskalk Magnus Brahe var hängiven sin kung in i det sista och vakade outtröttligt vid Karl XIV Johans sjukbädd. Efter kungens död fortsatte han att vaka som här i Serafimersalen. Som kunglig gunstling hade han också inflytande på en rad områden, t ex vid utnämningar och befordringar. Ett halvår efter kungens död avled Magnus Brahe. C.S. Bennet.

I slutet av januari 1719 anlände Karl XII:s liktåg till Karlbergs slott. En månad senare, i vintermörkret, avgick begravningsprocessionen i fackelsken, iscensatt av Tessin d y, till Riddarholmskyrkan. På kopparsticket ses hur regalierna bärs fram bakom huvudbaneret. I verkligheten fanns de ej med, de väntade i kyrkporten. Ett ögonvittne räknande till 26 sorgvagnar i processionen.

Karl X Gustav s sorgeprocession från 4 november 1660. Nästan ett år efter kungens död äger begravningen rum i Stockholm. Processionens centrum med kistan under en sorghimmel, täckt av kronbestrött svart sammetstäcke, passerar här Stockholms ström och örlogsfartyg som saluterar ute på redden.

Karl X Gustav på dödsbädden i början av år 1660. Till vänster står en gråtande drottningen Hedvig Eleonora tillsammans med sonen Karl (XI) som håller båda sina föräldrar i händerna. Kungen anlände till Göteborg i slutet av 1659 och sammankallade en riksdag dit. Några veckor senare insjuknade han och dog, endast 38 år gammal.

Drottning Maria Eleonoras,1599-1655, kista öppnandes i samband med en undersökning av Riddarholmskyrkans inventarier & gravminnen, utförd av Martin Olsson 1914–22. Regalierna av guld, besatta med blå & vit emalj, är fastbundna vid kudden för att inte rubbas ur sitt läge. Begravningsdräkten är sydd i svart guldbrokad, framtill garnerad med guldspetsar, skorna pryds av moderiktiga bandrosetter.

Porträtt av Gustav Vasas tredje fru, drottning Katarina Stenbock som medelålders änka. Hennes ansikte är inramat av en vit hätta som täcker håret, en sk Maria Stuart-hätta, med långa nedhängande vita sorgband, pipkrås kring hals och handleder. Kring halsen bär hon ett smycke med kung Gustavs initialbokstav. Det var vanligt att änkorna klädde sig i sorgdräkt resten av sitt liv