Pressbilder

Karl X Gustav på dödsbädden i början av år 1660. Till vänster står en gråtande drottningen Hedvig Eleonora tillsammans med sonen Karl (XI) som håller båda sina föräldrar i händerna. Kungen anlände till Göteborg i slutet av 1659 och sammankallade en riksdag dit. Några veckor senare insjuknade han och dog, endast 38 år gammal.

Karl X Gustav s sorgeprocession från 4 november 1660. Nästan ett år efter kungens död äger begravningen rum i Stockholm. Processionens centrum med kistan under en sorghimmel, täckt av kronbestrött svart sammetstäcke, passerar här Stockholms ström och örlogsfartyg som saluterar ute på redden.

I slutet av januari 1719 anlände Karl XII:s liktåg till Karlbergs slott. En månad senare, i vintermörkret, avgick begravningsprocessionen i fackelsken, iscensatt av Tessin d y, till Riddarholmskyrkan. På kopparsticket ses hur regalierna bärs fram bakom huvudbaneret. I verkligheten fanns de ej med, de väntade i kyrkporten. Ett ögonvittne räknande till 26 sorgvagnar i processionen.

Gotlands landskapsvapen broderat på blått siden var ett av totalt 49 landskaps- och provinsvapen i Karl X Gustavs begravningståg 1660. Vapensköldarna åskådliggjorde det svenska rikets utbredning med provinserna vid Östersjön och de nyvunna södra landskapen. Pärlstickarnas arbete med broderier på begravningsfanor och hästtäcken hörde till de mest tidskrävande beställningarna inför begravningen.

Ulrika Eleonora d.y:s (1688 - 1741) lit de parade i Kungshuset, Wrangelska palatset. På bilden ligger kistlocket på, men under några dagar låg drottningen i öppen kista. Alla kunde se hur märkt hon var av kopporna. Hon hade inte förgiftats enligt ryktet. Kopparstick av Jean E. Rehn efter teckning av överintendenten och slottsarkitekten Carl Hårleman. .

Riksmarskalk Magnus Brahe var hängiven sin kung in i det sista och vakade outtröttligt vid Karl XIV Johans sjukbädd. Efter kungens död fortsatte han att vaka som här i Serafimersalen. Som kunglig gunstling hade han också inflytande på en rad områden, t ex vid utnämningar och befordringar. Ett halvår efter kungens död avled Magnus Brahe. C.S. Bennet.

Karl XIV Johan i det Gustavianska koret i Riddarholmskyrkan vid firandet av 200-årsminnet av Gustav II Adolfs död. Kistan togs då upp ur graven och placerades i marmorsarkofagen i gravkoret. Fragment av Gustav II Adolfs svepkläder, togs vid detta tillfälle om hand av Magnus Brahe och finns idag på som på Skoklosters slott. Oljemålning av Henrik Teodor Lundh 1841

Karl XIV Johans sorgeprocession. Den 26 april 1844 från Storkyrkobrinken. ”Från dödsbädden till grafchoret”. I likhet med Karl X Gustavs begravningsprocession 1660, från Erik Dahlberghs välkända kopparstick, gick även Karl XIV Johans liktåg genom Stockholm och avbildades på flera sätt. Denna litografi trycktes hos PM Andersson i Stockholm, gavs ut av Albert Bonniers förlag i svart klotryggsband.

Drottning Louises sorgklänning av svart georgette med de vita tillbehör och enhuvudbonad i form av smäck och gravor. som karaktäriserar den gamla svenska kungliga sorgdräkten. Hon bar denna vid Gustaf V:s begravning, 1950.

Utställningen i Livrustkammaren är inspirerad av boken "Dödens teater. Kungliga svenska begravningar genom fem århundraden". Den ges ut på Atlantis förlag, författad av Lena Rangström, tidigare 1:e intendent vid Livrustkammaren och ges ut i anslutning till utställningen. Omslag: Riddarholmskyrkan vid Gustav III:s begravning. Gouache tillskriven Olof Fridsberg, efter arkitekten C.F. Sundvall.

Karl X Gustavs begravningsprocession 4 november 1660 utgick från Slottet Tre Kronor och drog runt stadens centrum till Riddarholmskyrkan. De första processionsdeltagarna närmar sig kyrkan med den kungliga blodsfanan i täten och de efterföljande provins- och landskapsfanorna. Ingen kunde undgå att se att den döde härskat över en stormakt. Ritat av Erik Dahlbergh, graverat av Jean le Pautre.

Malin Grundberg är historiker och har doktorerat vid Stockholms universitet på en avhandling om kungliga ceremoniers form och förändring under 1500- och 1600-talet i Sverige. Efter en tid vid Historiska museet tillträdde hon som chef vid Livrustkammaren för tre år sedan.

Kyritsryttaren red framför kistan som symbol för evig kungamakt, medan livhästen leddes bakom kistan som påminnelse om den döde själv. Rustningen av förgylld mässingsplåt användes redan vid begravningen av Karl X Gustavs far, Johan Kasimir av Pfalz, men fick 1660 en ny hjälm och nytt monogram på bröstplåten. Från utställningen Dödens teater.

Fr vänster, bl a : Gustav Vasas ”vapenkjortel", en krönt hjälm och en häroldskåpa. Bars på stång i processionen 1560. Den gyllene ”kyritsryttaren”. Framför denne - hyllningsdräkt för 4-årige tronarvingen, prins Karl (XI), en ceremoniell kolt av purpurfärgad gyllenduk. Barnsadel i svart sammet och silverspetsar för prins Karl (XI) och ett antal landskapssköldar. Från utställningen Döden teater.

Gustav Vasas yngste son, far till Gustav II Adolf, avled efter slaganfall. Hans begravningsregalier är tillverkade i guld och emalj, pärlor och bergkristaller, ”svenska diamanter” av guldsmederna A Grott och P Kempe. Karl IX var hertig av Södermanland, han och hustrun Kristina d. ä. begravdes i Strängnäs domkyrka, där begravningsregalierna vanligen finns att se. . Från utställningen Döden teater