Pressbilder

Karl XIV Johan i det Gustavianska koret i Riddarholmskyrkan vid firandet av 200-årsminnet av Gustav II Adolfs död. Kistan togs då upp ur graven och placerades i marmorsarkofagen i gravkoret. Fragment av Gustav II Adolfs svepkläder, togs vid detta tillfälle om hand av Magnus Brahe och finns idag på som på Skoklosters slott. Oljemålning av Henrik Teodor Lundh 1841

Karl XIV Johans sorgeprocession. Den 26 april 1844 från Storkyrkobrinken. ”Från dödsbädden till grafchoret”. I likhet med Karl X Gustavs begravningsprocession 1660, från Erik Dahlberghs välkända kopparstick, gick även Karl XIV Johans liktåg genom Stockholm och avbildades på flera sätt. Denna litografi trycktes hos PM Andersson i Stockholm, gavs ut av Albert Bonniers förlag i svart klotryggsband.

Drottning Louises sorgklänning av svart georgette med de vita tillbehör och enhuvudbonad i form av smäck och gravor. som karaktäriserar den gamla svenska kungliga sorgdräkten. Hon bar denna vid Gustaf V:s begravning, 1950.

Utställningen i Livrustkammaren är inspirerad av boken "Dödens teater. Kungliga svenska begravningar genom fem århundraden". Den ges ut på Atlantis förlag, författad av Lena Rangström, tidigare 1:e intendent vid Livrustkammaren och ges ut i anslutning till utställningen. Omslag: Riddarholmskyrkan vid Gustav III:s begravning. Gouache tillskriven Olof Fridsberg, efter arkitekten C.F. Sundvall.

Karl X Gustavs begravningsprocession 4 november 1660 utgick från Slottet Tre Kronor och drog runt stadens centrum till Riddarholmskyrkan. De första processionsdeltagarna närmar sig kyrkan med den kungliga blodsfanan i täten och de efterföljande provins- och landskapsfanorna. Ingen kunde undgå att se att den döde härskat över en stormakt. Ritat av Erik Dahlbergh, graverat av Jean le Pautre.

Malin Grundberg är historiker och har doktorerat vid Stockholms universitet på en avhandling om kungliga ceremoniers form och förändring under 1500- och 1600-talet i Sverige. Efter en tid vid Historiska museet tillträdde hon som chef vid Livrustkammaren för tre år sedan.

Kyritsryttaren red framför kistan som symbol för evig kungamakt, medan livhästen leddes bakom kistan som påminnelse om den döde själv. Rustningen av förgylld mässingsplåt användes redan vid begravningen av Karl X Gustavs far, Johan Kasimir av Pfalz, men fick 1660 en ny hjälm och nytt monogram på bröstplåten. Från utställningen Dödens teater.

Fr vänster, bl a : Gustav Vasas ”vapenkjortel", en krönt hjälm och en häroldskåpa. Bars på stång i processionen 1560. Den gyllene ”kyritsryttaren”. Framför denne - hyllningsdräkt för 4-årige tronarvingen, prins Karl (XI), en ceremoniell kolt av purpurfärgad gyllenduk. Barnsadel i svart sammet och silverspetsar för prins Karl (XI) och ett antal landskapssköldar. Från utställningen Döden teater.

Gustav Vasas yngste son, far till Gustav II Adolf, avled efter slaganfall. Hans begravningsregalier är tillverkade i guld och emalj, pärlor och bergkristaller, ”svenska diamanter” av guldsmederna A Grott och P Kempe. Karl IX var hertig av Södermanland, han och hustrun Kristina d. ä. begravdes i Strängnäs domkyrka, där begravningsregalierna vanligen finns att se. . Från utställningen Döden teater

Drottningen avled 1693. Kungen följde henne i döden fyra år senare. Drottningens kista omgavs i Riddarholmskyrkan av stor prakt designad av Nicodemus Tessin d.y.. Formidéer han hämtat från Rom. Bortsprättade landskapssköldar från 1660 återanvändes. Vid Karl XI:s begravning,1697 fanns dessa med. Intill hans kista hängde ett nytt vitt riksbaner. Från utställningen Döden teater

Bl a drottning Louise hovsorgsdräkt och det svarta hästtäcket med norsk-svenska unionsvapnet som låg på den vita livhästen i Karl XIV Johans begravningsprocession. Ceremonier kring kungaätten Bernadotte präglades av balansgång mellan gamla kungl traditioner och anpassning till det nya medborgarsamhället. Och kungliga begravningsprocessioner blev allt mer publika. Från utställningen Döden teater.

Dödsmask i gips av Karl XII med stort sår i höger tinning. Framsidan målad med gulvit färg. Avgjutning från omkring 1930, gåva till Livrustkammaren från Gustaf V. Från utställningen Dödens teater.

Porträtt av drottning Maria Eleonoras och från hennes grav . Maria Eleonora av Brandenburg, 1599 -1655, gift med Gustav II Adolf och mor till drottning Kristina. Gång på gång har det ansetts viktigt att öppna de kungligas gravar och kistor. Från utställningen Dödens teater.

Från vänster - Gustaf V och hans mamma drottning Sofia och bild från Hagaparken. Gustaf V:s svärdotter, kronprinsessan Margareta bröt trenden mot tidigare kungliga begravningar i Riddarholmskyrkan och önskade bli begravd ute i naturen. Hagaparken är sedan dess den svenska kungliga begravningsplatsen. Hon dog tragiskt som ännu ung fembarnsmor 1920. Från utställningen Döden teater.