Pressbilder

Bokdyna med det kurpfalziska vapnet, 1600-talets början. Sydd av en av tolv trumpetfanor som kurfursten Fredrik V av Pfalz, kallad Vinterkungen, lät beställa till sitt bröllop. Fanan erövrades av de kejserliga i slaget vid Vita berget utanför Prag 1620, såldes i Würzburg och syddes om till biskopskapellet, där den togs som krigsbyte av svenskarna 1631. I Sverige skänktes den Kungsåra kyrka. Historiska museet

Praktpokal av Nautilusskal (skalet från en bläckfisk), sannolikt tillverkad i Sydtyskland 1577. Har tillhört hertig Karl av Mecklenburg (1540–1610). Pokaler kunde vid högtidliga tillfällen användas som dryckeskärl, men framför allt var de statusföremål som skulle ”representera” sin ägare. Skoklosters slott

Bägare av noshörningshorn, sannolikt Tyskland, 1600-talets mitt. Bägaren skänktes 1648 till Carl Gustaf Wrangel av furstbiskopen i Freising sedan biskopsdömet ödelagts av fransk-svenska trupper. Wrangels ställning som fältherre och senare samma år generalguvernör i Pommern gjorde att en gåva till honom kunde få stor betydelse. Noshörningshorn var populärt i tidens furstliga samlingar. Skoklosters slott

Allegori över musiken, 1500-talets slut. Oljemålningen är förmodligen utförd i Antwerpen av Frans Floris eller någon i hans krets. Rudolf II var en stor beundrare av Floris och ägde flera av hans verk. Möjligen togs denna som krigsbyte i Prag 1648. Allegoriska motiv var populära under renässansen och barocken. Musiken symboliseras av kvinnan med lutan, bakom henne skildras en gästabudsscen med berusade soldater. Skoklosters slott

Kruthorn av elfenben med ur, cirka 1620–1630. Det praktfulla kruthornet med Pommerns vapen på mässingsplattan är möjligen tillverkat för dess siste hertig Bogislaw XIV (1580–1637), som i juli 1630 tvingades in i en allians. Hertigdömet var en viktig bas för de svenska operationerna under trettioåriga kriget. Livrustkammaren

Sköld, Turkiet, 1400–1500-tal. Skölden av fikonvidjor lindade med silke och mittbuckla av stål med dekor av guld och ädelstenar har förmodligen ingått i Rudolf II:s samlingar och kommit till Sverige som krigsbyte. I inventariet över drottning Kristinas konstkammare från 1652 finns under rubriken ”Rondacher” tolv sköldar som uppges komma från Prag. Livrustkammaren

En av tre krigsbytesböcker från Mainz. Ägaren i Mainz var Friedrich von Sickingen, en känd boksamlare. Böckerna är märkta med hans exlibris. Drygt 240 böcker från Sickingens bibliotek finns idag på Skoklosters slott. Det svenska bokbytet i Mainz 1631 var mycket omfattande. Nils Brahe den äldre (död 1632), var en av de fältherrar som fick ta del av detta. Skoklosters slott

Utställningen Teaterkungen på Livrustkammaren förlängs till 2026

Malin Grundberg, museichef vid Livrustkammaren

Teaterkungen. Prakten, makten och teaterkostymerna på Gustav III:s tid. Utställning på Livrustkammaren i samarbete med Kungliga Operan.

Teaterkungen. Prakten, makten och teaterkostymerna på Gustav III:s tid. Utställning på Livrustkammaren i samarbete med Kungliga Operan.

”En Wildes Klädning”, hertig Karls kostym i Dianas fest i Drottningholmsparken 1778, där han ledde faunernas kadrilj. I de gustavianska karusellerna – en sorts dramatiserade riddarspel, samverkade fantasifulla kostymer, dekor, text och musik till stora allkonstverk. Kostymen är sydd av siden med ett målat leopardmönster. Flanellkappan med sina klor ska föreställa björnpäls.Tillhör Livrustkammarens samlingar

Teaterkungen. Prakten, makten och teaterkostymerna på Gustav III:s tid. Utställning på Livrustkammaren i samarbete med Kungliga Operan.

Selprydnad av förgyllt mässing. Använd 1672 till Karl XI:s hästar som utsmyckning för att ”förvandla” dem till enhörningar. Avbildade i det samtida bokverket Certamen Equestre. Livrustkammaren.

Etsade enhörningar som ingår i ett myller av djur som ingår i en jaktscen. Gustav II Adolf. Livrustkammaren