​Hittat bästa konserveringsmetod för gamla sidendräkter

I en ny doktorsavhandling utforskar Johanna Nilsson hur flera hundra år gamla kungliga sidendräkter bäst konserveras.

− Ett första steg var att hitta en metod att åldra siden att det liknar 1600-talssiden, både kemiskt och fysiskt, säger Johanna. Disputationen ägde rum vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet.

Eftertraktade kungliga dräkter
Johanna Nilsson är till vardags textilkonservator vid myndigheten Livrustkammaren Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet.Och det är Livrustkammarens kungliga dräkter från 1600-talet som är föremål för Johannas forskning.

− Dräkterna är efterfrågade av museer världen över och är ofta på resa. Inför utlån och utställningar hanteras de sköra dräkterna varsamt av konservator, men även en försiktig hantering innebär ett visst slitage, säger Johanna Nilsson.

Olika konserveringsmetoder testas
I sin avhandling har Johanna Nilsson testat tre olika konserveringsmetoder.
Den ena metoden innebär att ett nytt tyg läggs in under det trasiga historiska tyget och sys fast med läggsöm, och den andra metoden att det trasiga tyget sys fast med förstygn.
Den tredje metoden innebär att en tunn silkeslöja sys fast över det historiska tyget, så kallat crepeline.

− För att få försöksmaterial att utföra testerna på, blev ett första steg att hitta en metod att åldra siden så att det liknar 1600-talssiden, både kemiskt och fysiskt.

Skapade gamla sidenprover för vetenskaplig undersökning
För att kunna framställa sidenprover som liknar gammalt siden, använde Johanna Nilsson Gustav II Adolfs kröningsdräkt från år 1617 och Karl X Gustavs kröningsdräkt från år 1654 som referens. Arbetet gjordes tillsammans med forskare på KTH. Att värma standardsiden i 125˚C i 42 dygn var den metod som fungerade bäst.

Både sidenprover med nötningsskador och revor undersöktes sedan. Resultaten visade att, när konserveringarna tagits bort från provlapparna efter tvätt och tumling, höll de nötta provlapparna som konserverats med crepeline bäst.

− Slutledningen är att mycket skört siden helst ska konserveras med crepeline, säger Johanna Nilsson.

Även estetisk kvalitet undersöktes
I avhandlingen undersöktes också vad som avgör att en konservator uppfattar en konservering som estetiskt tilltalande. Det arbetet gjordes tillsammans med en forskare inom psykologi vid Stockholms universitet. Utifrån fotografier av konserverade föremål fick 34 svenska textil­konservatorer göra en bedömning. Analysen visade att av flera faktorer som undersöktes var samstämmighet och fullständighet de två faktorer som beskriver estetisk kvalitet, enligt textilkonservatorer.

− Det innebär att konserveringen ska stämma överens med föremålet som konserverats och att ingenting på föremålet lämnas okonserverat, konstaterar Johanna Nilsson.

Länk till video
Den svenska versionen: https://www.youtube.com/watch?v=iQSX4u3PqNA
The English version:https://www.youtube.com/watch?v=eoogh96C7eI

Avhandlingens titel: 

Ageing and Conservation of Silk- Evaluation of Three support Methods Using Artificially Aged Silk

Länk till avhandling http://hdl.handle.net/2077/40524

Kontakt med Johanna Nilsson?  Mejla press@lsh.se