1. Start
  2. Ny utställning! Slaget om Europa. Kriget och konsten under trettioåriga kriget

Ny utställning! Slaget om Europa. Kriget och konsten under trettioåriga kriget

Fredag den 25 oktober öppnar Livrustkammaren utställningen Slaget om Europa. Kriget och konsten under trettioåriga kriget. Utställningen berättar om krigets och konstens rörelser och den brutala striden om religion och makt där nästan alla europeiska stater var indragna. Samtidigt blomstrande konsten och dyrbara föremål rörde sig under trettio års tid över Europa. Här visas rustningar, vapen, konst och krigsbyten som blev till gåvor och statussymboler för furstar och kungligheter.

Inbjudan till pressvisning den 23 oktober kl 9-11.

- Trettioåriga kriget har kallats det första stora slaget om Europa. Sedan 1600-talet har flera stora krig utspelat sig på kontinenten, och idag är Europa återigen påverkat av krig i vår absoluta närhet, säger Malin Grundberg, museichef på Livrustkammaren.  Vi vill lyfta fram en ny aspekt på det trettioåriga kriget som vi tror få har reflekterat över – nämligen hur det påverkade både konsten och konstnärerna. Dess förflyttningar över Europa under kriget har kommit att påverka vårt gemensamma europeiska kulturarv. Idag finns praktfulla föremål använda i kriget, dyrbara gåvor och ovärderliga krigsbyten på nya platser i Europa. I det internationella projektet Bellum et Artes har vi under flera år samarbetat kring detta tema och resultatet har blivit flera utställningar på olika platser i Europa. Nu är det Livrustkammarens tur att visa vårt bidrag.

I Slaget om Europa. Kriget och konsten under trettioåriga kriget möter vi för första gången föremål från Livrustkammaren, Historiska museet och Skoklosters slott samlade tillsammans i en gemensam utställning om trettioåriga kriget (1618 till 1648).

Utställningen är Livrustkammarens bidrag i det europeiska samarbetsprojektetet Bellum et Artes där ett tiotal museer och forskningsinstitutioner i Tyskland, Tjeckien, Sverige, Belgien, Polen, Spanien och Italien deltar - bland annat Statliche Kunstkammer i Dresden, Tyskland.

Utställningen ingår i museets skolprogram om stormaktstiden

Utställningen riktar sig till alla besökare utan särskilda förkunskaper om kunglig historia. Även skolan är en viktig målgrupp för utställningen. Under utställningsperioden ingår den i Livrustkammarens skolprogram där framför allt stormaktstiden är en del av läroplanen under årkurserna 4-6. Genom utställningen får både den vanliga besökaren och besökande skolelever chansen att se andra sidor av kriget än vad som är vanligt.

Kartor och digitala pröva-på-stationer

Flera digitala kartor har tagits fram i det gemensamma internationella projektet och finns även i Livrustkammarens utställning. Här kan besökaren följa både konstskatternas och konstnärernas rörelser över Europas karta. Man kan söka på specifika konstnärer och konstverk och se deras ofta dramatiska väg genom det trettioåriga krigets Europa.

Krigets brutala dynamik

Det långa kriget uppfattades redan i samtiden som en helhet, ”ett stort lidande”. Väldiga legoarméer tågade kors och tvärs genom Europa. Behovet att hitta mat och betalning till soldaterna gjorde att kriget ständigt spreds.

När Sverige gick in i kriget ledde Gustav II Adolf själv sina trupper i strid till skillnad från många andra härskare. I det välkända porträttet av Gustav II Adolf från 1632 ser vi honom på höjden av sin makt med Frankfurt am Main i bakgrunden. Kungens segertåg fick ett abrupt slut vid Lützen i november 1632. Hans plundrade kropp återfanns på slagfältet.

Exempel utställda krigsföremål: Gustav II Adolfs skjorta från Lützen, 1632. Gustav II Adolfs balsameringslakan, Gustav II Adolfs värja, ryttarrustning, älghudskyller och plundringstavla mfl

Konstföremål som status och krigsbyten

Trots oroliga tider fortsatte konstproduktionen under det långa kriget. En del konstnärer levde gott i mäktiga furstars tjänst. Konstnärerna målade bataljscener, skildrade kriget – och freden när den kom 1648. Många beställningar var porträtt på militärer och diplomater på uppåtgående.

Konstnärer som Matthaeus Merian den yngre och Hendrick Munnichhoven anställdes båda av svenska adelsmän i Tyskland. Även den kände hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl som kallats den svenska målarkonstens fader, gjorde en likartad karriär.

Under 1600-talet var konstsamlande på modet. Furstar och adelsmän lade enorma summor på att förvärva konst och skapa prestigefulla samlingar.  Diplomatiska gåvor spelade en viktig roll på den politiska scenen. Målningar, konstföremål, vapen, böcker och hela bibliotek fördes bort som byte – i enlighet med dåtida folkrättsliga principer.  

Exempel utställda konstföremål och krigsbyten: Bägare av noshörningshorn, kruthorn med klocka, nautiluspokal, krucifix, böcker, porträtt av Gustav II Adolf, oljemålning "allegorisk framställning av musiken" mfl.

Ett nytt Europa

När westfaliska freden slöts 1648 stod delar av Europa i ruiner. Konstskatter omfördelades från Prag till Stockholm, från Heidelberg till Vatikanen, från Stuttgart till München, till nya sammanhang. Dessa föremål är idag en del av vårt gemensamma kulturarv.

Utställningen invigs torsdagen den 24 oktober av skolminister Lotta Edholm och i närvaro

av representanter från europeiska samarbetsprojektetet Bellum et Artes.

PRESSVISNING

Media inbjuds till pressvisning onsdag den 23 oktober kl. 9-11 i Livrustkammaren.

Samling i Livrustkammarens hörsal.

Presentation av utställningen.

Utställningen visas på museets entresolplan.

Föranmälan krävs. Hiss finns. Adress: Slottsbacken 3, Stockholm.

För mer information och anmälan till pressvisning, vänligen kontakta Maria Rosén, pressansvarig, Livrustkammaren. E-post: maria.rosen@shm.se, tel: 08-402 30 15.

Anmäl ev intresse för enskild intervju i förväg.

Läs mer om utställningen: Slaget om Europa - kriget och konsten - Livrustkammaren

Slaget om Europa Kriget och konsten under trettioriga kriget ny utstllning p Livrustkammaren

Livrustprogramserie med tema kriget & konsten

Lust, lek och nöjen under stormaktstiden

Föredrag av Annika Sandén, historiker och författare

Torsdag den 28 november 2024.

Läs mer: Lust, lek och nöjen under svensk stormaktstid - Livrustkammaren

Kriget och konsten

Temavisning om utställningen.

Torsdag 31 oktober klockan 18.00

Läs mer: Kriget och konsten - Livrustkammaren

Gustav Adolfsdagen

Ett samarbete med Livrustkammarens vännerOnsdag 6 november klockan 18.00

Läs mer :Gustav Adolfsdagen - Livrustkammaren

Bellum & Artes

Projektet leds av Staatliche Kunstsammlungen Dresden och Leibniz-Institut für Geschichte und Kultur des östlischen Europa.

Maria Rosén, pressansvarig, Livrustkammaren.

E-post: maria.rosen@shm.se, tel: 08-402 30 15.

Pressbild Slaget om Europa

Fotograf: Jens Mohr, Statens historiska museer
Slaget om Europa. Kriget och konsten under trettioåriga kriget. ny utställning på Livrustkammaren.

Gustav II Adolfs blodiga skjorta

Fotograf: Helena Bonnevier, Statens historiska museer
Gustav II Adolfs blodiga skjorta från Lützen

Bethlen Gabors hästgåva till Gustav II Adolf

Fotograf: Göran Schmidt
Guldbroderat sammetschabrak ur hästgåva från fursten Bethlen Gábor till Gustav II Adolf 1629. För fursten i Transylvanien (i nuvarande Rumänien) var det viktigt att få stöd från andra protestantiska furstar mot de gemensamma fienderna – den tysk-romerske kejsaren och det katolska Polen. Livrustkammaren

Ryttarrustning

Fotograf: Helena Bonnevier, Statens historiska museer
Ryttarrustning ur Axel Oxenstiernas rustkammare på Tidö i Västmanland, 1600-talets första hälft. Livrustkammaren

Gustav II Adolfs värja

Gustav II Adolfs värja, i Livrustkammarens inventarium kallad det ”swerd som S: K: Maijtt offtast förde”. Att kungen verkligen har använt den syns på slitaget i dekoren. Fästet är av stål med dekor i påslaget, snidat silver. Kaveln är lindad med silvertråd. Klinga av Jacob Brach, Tyskland, Solingen. Fästet möjligen engelskt. Livrustkammaren

Porträtt Gustav II Adolf

Fotograf: Helena Bonnevier, Statens historiska museer
Porträtt av Gustav II Adolf, cirka 1632. Enligt ögonvittnen var kungen klädd i denna klädsel vid intåget i Frankfurt am Main, som också skymtar i bakgrunden – kanske som en demonstration av hans nyvunna makt över staden. Sedan 1500-talet hade många tysk-romerska kejsare haft sina kröningar i domkyrkan. Oljemålningen är utförd av Matthaeus Merian den äldre (1593–1650) eller möjligen den yngre efter en etsning av fadern. Skoklosters slott

Oljemålning plundringsbild

Fotograf: Helena Bonnevier, Statens historiska museer
Soldater plundrar och bränner en by under trettioåriga kriget. Oljemålning efter etsning av Jacques Callot (1592–1635), ur Krigets små olyckor och elände, cirka 1632–1636. Plundringen ingick i soldaternas lön och fungerade som belöning efter att en stad eller by erövrats. Många officerare och soldater lockades också av inkomsterna. Målningen har förmodligen beställts av Carl Gustaf Wrangel, som var överbefälhavare för den svenska armén i krigets slutskede. Skoklosters slott

Porträtt av fältmarsalken Hans Christopher von Königsmarck

Fotograf: Helena Bonnevier, Statens historiska museer
Porträtt av fältmarskalken Hans Christoff von Königsmarck. Skoklosters slott

Kyller

Fotograf: Helena Bonnevier, Statens historiska museer
Älghudskyller med broderier av guld-, silvertråd och paljetter, cirka 1630. Kyllret har tillhört översten för Västgöta ryttare, Erik Soop (1592–1632) som deltog i trettioåriga kriget. Denna typ av plagg bars ofta av Gustav II Adolf och hans officerare. Lädret är tjockt och skyddade mot hugg och splitter. Livrustkammaren

Krucifix

Fotograf: Ola Myrin, Statens historiska museer
Relikkors, Tyskland, senmedeltid. Av förgyllt, delvis emaljerat silver smyckat med pärlor och ädelstenar. Inuti finns ett litet träkors, ett fragment av vad som sägs vara Jesu kors. Krucifixet hamnade möjligen i svenska händer i Magdeburg eller Halle 1631–1632. I Stockholm införlivades det i den kungliga skattkammaren, där det sågs av fransmannen Charles Ogier 1635. Historiska museet

Bokdyna

Fotograf: Helena Bonnevier, Statens historiska museer
Bokdyna med det kurpfalziska vapnet, 1600-talets början. Sydd av en av tolv trumpetfanor som kurfursten Fredrik V av Pfalz, kallad Vinterkungen, lät beställa till sitt bröllop. Fanan erövrades av de kejserliga i slaget vid Vita berget utanför Prag 1620, såldes i Würzburg och syddes om till biskopskapellet, där den togs som krigsbyte av svenskarna 1631. I Sverige skänktes den Kungsåra kyrka. Historiska museet

Praktpokal

Fotograf: Erik Lernestål, Statens historiska museer
Praktpokal av Nautilusskal (skalet från en bläckfisk), sannolikt tillverkad i Sydtyskland 1577. Har tillhört hertig Karl av Mecklenburg (1540–1610). Pokaler kunde vid högtidliga tillfällen användas som dryckeskärl, men framför allt var de statusföremål som skulle ”representera” sin ägare. Skoklosters slott

Bägare

Fotograf: Helena Bonnevier, Statens historiska museer
Bägare av noshörningshorn, sannolikt Tyskland, 1600-talets mitt. Bägaren skänktes 1648 till Carl Gustaf Wrangel av furstbiskopen i Freising sedan biskopsdömet ödelagts av fransk-svenska trupper. Wrangels ställning som fältherre och senare samma år generalguvernör i Pommern gjorde att en gåva till honom kunde få stor betydelse. Noshörningshorn var populärt i tidens furstliga samlingar. Skoklosters slott

Oljemålning

Fotograf: Jens Mohr, Statens historiska museer
Allegori över musiken, 1500-talets slut. Oljemålningen är förmodligen utförd i Antwerpen av Frans Floris eller någon i hans krets. Rudolf II var en stor beundrare av Floris och ägde flera av hans verk. Möjligen togs denna som krigsbyte i Prag 1648. Allegoriska motiv var populära under renässansen och barocken. Musiken symboliseras av kvinnan med lutan, bakom henne skildras en gästabudsscen med berusade soldater. Skoklosters slott

Kruthorn med klocka

Fotograf: Helena Bonnevier, Statens historiska museer
Kruthorn av elfenben med ur, cirka 1620–1630. Det praktfulla kruthornet med Pommerns vapen på mässingsplattan är möjligen tillverkat för dess siste hertig Bogislaw XIV (1580–1637), som i juli 1630 tvingades in i en allians. Hertigdömet var en viktig bas för de svenska operationerna under trettioåriga kriget. Livrustkammaren

Rundsköld

Fotograf: Helena Bonnevier, Statens historiska museer
Sköld, Turkiet, 1400–1500-tal. Skölden av fikonvidjor lindade med silke och mittbuckla av stål med dekor av guld och ädelstenar har förmodligen ingått i Rudolf II:s samlingar och kommit till Sverige som krigsbyte. I inventariet över drottning Kristinas konstkammare från 1652 finns under rubriken ”Rondacher” tolv sköldar som uppges komma från Prag. Livrustkammaren

Krigsbytesbok från Mainz

Fotograf: Helena Bonnevier, Statens historiska museer
En av tre krigsbytesböcker från Mainz. Ägaren i Mainz var Friedrich von Sickingen, en känd boksamlare. Böckerna är märkta med hans exlibris. Drygt 240 böcker från Sickingens bibliotek finns idag på Skoklosters slott. Det svenska bokbytet i Mainz 1631 var mycket omfattande. Nils Brahe den äldre (död 1632), var en av de fältherrar som fick ta del av detta. Skoklosters slott

Malin Grundberg

Fotograf: Jens Mohr, Statens historiska museer
Malin Grundberg, museichef vid Livrustkammaren