Rum 1 om Vasatiden i museets utställning om Sverige kungliga historia

Självständighet och maktkamp

1521–1611

Under 1500-talet blev Sverige ett enat och självständigt rike med en kungamakt som gick i arv och en kyrka som lydde under kungen. Gustav Vasa var den enande kraften och under hans söner ökade Sveriges betydelse i Europa, trots att de kämpade inbördes om kungakronan.
Rustningskrage med ornamentik.
Ringkrage till kung Sigismunds rustning, 1550-tal. Foto: Helena Bonnevier, Livrustkammaren/SHM (CC BY).

Gustav Eriksson tar makten

År 1520 tog Gustav Eriksson Vasa makten i Sverige. Han utropade sig först till riksföreståndare och valdes sedan till kung 1523. Sverige blev ett självständigt rike. Sedan slutet av 1300-talet hade landet ingått i en union med Norge och Danmark, Kalmarunionen. Gustav Vasas mål var att upprätta ett starkt kungavälde. Genom reformationen tog han kontroll över kyrkan och dess rikedomar. Han omvandlade Sverige från ett valrike till ett arvrike, det vill säga att kronan skulle gå i arv från far till son.

Gustav Vasa ingick politiskt fördelaktiga äktenskap. Hans första hustru Katarina av Sachsen-Lauenburg bidrog med både furstlig glans och rikedom till adelsätten Vasa. Paret fick sonen Erik (XIV). Hans andra hustru var Margareta Leijonhufvud som stärkte banden till den svenska adeln. De fick tre söner och fem döttrar som nådde vuxen ålder. Tredje hustrun blev den unga Katarina Stenbock som han var nära släkt med, vilket upprörde kyrkan.

Efter Gustav Vasas död slogs hans söner om makten. Kvinnorna runt kungarna – fruar, systrar och döttrar – tog också del i det politiska spelet under det oroliga 1500-talet.

Spetsig hjälm med krage och krona.
Gustav Vasa dog efter nästan 40 år på tronen. Han begravdes den 21 december 1560 i Uppsala domkyrka. Begravningståget gick från Stockholm till Uppsala och kungens krönta hjälm visades upp. Idag en av få krönta hjälmar som bevarats i världen. Foto: Helena Bonnevier, Livrustkammaren/SHM (CC BY).

Kung av Guds nåde

Gustav Vasas äldste son Erik XIV var den förste som blev ”kung av Guds nåde” i det nya arvriket. Han kröntes sommaren 1561 under högtidliga former i Uppsala domkyrka. Kröningen var en religiös ceremoni och därför mycket viktig. Den symboliserade att kungen fick sin makt direkt från Gud. Kungen fick kronan på huvudet och smordes med helig olja. Även drottningar kröntes tillsammans med kungen eller i samband med giftermålet.

Erik XIV lät tillverka flera exklusiva föremål för sin kröning. Krona, äpple, spira och nyckel tillsammans med Gustav Vasas svärd utgör Sveriges riksregalier än idag. Hans kröning har varit mall för svenska kröningar från 1500-talet till 1800-talet. Även drottningar kröntes tillsammans med kungen eller i samband med giftermålet.

Mörk mantel med kungakronor.
Den purpurfärgade mantel som Erik XIV bar vid sin kröning. Den användes också av efterträdarna Johan III, Karl IX och Gustav II Adolf. Foto: Helena Bonnevier, Livrustkammaren/SHM (CC BY).

Maktkamp mellan sönerna

Dramatik och intriger saknades inte i Vasafamiljen. I maj 1567 skedde de ödesmättade Sturemorden, då Erik utan rättegång lät avrätta tre personer ur Stureätten. Den mäktiga familjen Sture hade tidigare varit riksföreståndare. Året efter gifte sig Erik XIV med Karin Månsdotter, som var dotter till en enkel knekt.

Brodern Johan var gift med den polska kungadottern Katarina Jagellonica. Giftermålet hade lett till fiendskap med både Rysslands tsar Ivan IV och brodern Erik XIV. Johan och Ivan hade båda varit intresserade av att gifta sig med Katarina. Under flera år satt Johan och Katarina fängslade på Gripsholms slott medan Erik XIV förhandlade med tsaren om deras äktenskap.

På längre sikt fick äktenskapet stor betydelse för de svensk-polska relationerna. Prinsarna Johan och Karl avsatte brodern Erik XIV 1568. Prins Johan kröntes till kung och regerade till 1592. Hans son Sigismund blev kung i Sverige och i Polen. Prins Karl, den tredje av Gustav Vasas söner, avsatte Sigismund 1599 och styrde Sverige som riksföreståndare till 1607. Då kröntes han till kung och blev Karl IX.

Även sedan Sigismund avsatts i Sverige gjorde den polska grenen av Vasaätten anspråk på den svenska tronen, vilket blev en orsak till flera krig under 1600-talet.

Spetsig hög hjälm med ornamentik i stål och guld.
Tsar Ivans hjälm med påslagen gulddekor har vandrat från Moskva till Warszawa innan den hamnade i Livrustkammarens samlingar. Enligt den ryska inskriften i guld har den tillhört furste Ivan Vasiljevitj, mera känd som tsar Ivan IV, den förskräcklige. Foto: Helena Bonnevier, Livrustkammaren/SHM (CC BY).

Läs mer

Självständighet och maktkamp

1521–1611