Gustav IV Adolf
År 1809, efter 13 år på tronen, förlorade Gustav IV Adolf sitt kungarike genom en statskupp. Han irrade därefter runt i Europa för att finna en plats i välden. Men världen ville inte veta av honom.
Under en lång tid efter avsättningen var det i Sverige förbjudet att umgås med Gustav IV Adolf, skriva om honom eller ens nämna hans namn i offentliga sammanhang. Den nye regenten Karl XIV Johan kände sig nämligen hotad av den gamla kungafamiljen och deras anhängare.
De föremål som införlivats i Livrustkammarens samlingar från Gustav IV Adolf kan därför delas in i två kategorier: föremål som kungen lämnade efter sig vid landsförvisningen och föremål som tillförts samlingarna långt senare, när det återigen var tillåtet att nämna hans namn.
Gustav IV Adolf i museets samlingar
Samtliga fem föremål som presenteras nedan finns utställda i Livrustkammarens basutställning.
Gustav IV Adolfs hyllningsdräkt
När kronprins Gustav Adolf blev myndig och övertog rikets regering hölls en ceremoni för att markera tillfället, en slags förlöpare till kröningen. Vid detta tillfälle var kungen iklädd en mörkblå rock av drape de Vigogne med förgyllda mässingsknappar i dubbla rader.
Rocken, en så kallad syrtut, visar kungens mycket späda kroppsbyggnad. Den totala axelbredden är inte mer än 27 centimeter och bröstvidden endast 70 centimeter. Under rocken hade kungen såväl skjorta som väst och möjligen även ytterligare en jacka.
Gustav IV Adolfs värja
Värjan, en svensk officersvärja med fäste av förgylld mässing, ska ha burits av Gustaf IV Adolf vid revolutionen 13 mars 1809 samt tagits från honom av revolutionens ledare general Adlercreutz.
Klingan, drygt 90 centimeter lång, är rak med en blånerad bas. På klingans utsida är den dekorerad med ett S:t Georgskors samt texten GUD och FOLKET under lilla riksvapnet. På undersidan består dekorationen av en dödsskalle med korslagda benknotor, korslagt kors och svärd samt ett serafhuvud.
Symbolerna Georgskorset, dödskallen samt svärdet och korset som överlappar varandra och kommer från frimureriets höggradssystem och legenden om tempelriddarnas historia. Riksvapnet och serafen är symboler för kungamakten.
Gustav IV Adolfs uniform
Under det så kallade Finska kriget 1808–1809 gick Sverige i krig mot Ryssland. Gustav IV Adolf ledde de svenska stridskrafterna, men saknade förtroende hos militären. Konflikterna fick till följd att en grupp militärer ledda av generalmajor Carl Johan Adlercreutz fängslade kungen 13 mars 1809. Kungen avsattes formellt 10 maj.
Uniform buren av Gustav IV Adolf på revolutionsdagen
Den här uniformen bars av kungen på revulationsdagen och är en frack av blått kläde, väst av vitt bomullstyg och byxor av sämskskinn. På vänster bröst sitter serafimerordens kraschan samt Johanniterordens kors. Runtom vänster ärm sitter den armbindel som Gustav III lät införa i svenska uniformsbestämmelserna efter revolutionen 1772.
Fördjupa dig mer om uniformen
Gustav IV Adolfs pipa
Efter att ha tvingats lämnat Sverige reste Gustav IV Adolf i Europa i nära tre decennier innan har bosatte sig i Schweiz. I landsflykten hade han med sig ett antal personliga ägodelar, men med tiden blev de allt färre.
Efter hans död 1837 återstod bland annat en del möbler, ett skrivschatull samt några lösa föremål. Pipan med pipverktygen som fanns i schatullet torde ha använts av kungen från 1820-talet och framåt. Pipan är av en tysk typ, en så kallad läspipa, med långt skaft.
Vänster: Pipa. Övre höger: Fnöske. Nedre höger: Flinta. Foto: Helena Bonnevier, Livrustkammaren/SHM (CC BY 4.0).
Ett rum på hotell Vita Hästen
Gustav IV Adolf och hans familj reste från Sverige i slutet av 1809. Den före detta kungen kallade sig efter ett tag ”Överste Gustavsson” för att distansera sig från sitt tidigare liv.
Efter 28 år i landsflykt dog han 1837 i stroke på värdshuset Vita hästen i S:t Gallen i Schweiz. Den lilla akvarellen av hans rum målades av en okänd konstnär tämligen snart efter. Målningen kom till Livrustkammaren som testamentarisk gåva 1920 från fru Elfride Bott.
