Karl X Gustav

Freden i Roskilde  

Under Karl X Gustavs regeringstid erövrade Sverige stora landområden. År 1658 var landets geografiska utbredning som störst. Det var en period av ständiga krig, först mot Polen och sedan mot Danmark.  

Hans mest berömda bedrift var tågen över Bält 1658, då svenska trupper marscherade över det frusna havet till Själland och tvingade Danmark till freden i Roskilde. Genom denna fred erhöll Sverige Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän, vilket permanent förändrade Nordens karta.   

Men Karl X Gustav var inte bara militär utan också ett modelejon. Det återspeglas i de många extravaganta dräkter som sparats efter honom i Livrustkammarens samlingar. Genom klädlyxen framhöll kungen och stormakten sin ställning.  

Avled efter sex år på tronen 

Karl X Gustavs korta tid på tronen präglades av krig och expansion, men också ekonomiska problem och en tung börda för det svenska folket. Han dog 1660 av sjukdom och efterträddes av sin son Karl XI, som vid faderns död endast var fyra år gammal. Karl X Gustav lämnade efter sig ett Sverige på höjden av sin makt, men också utmaningar som skulle påverka rikets framtid.  

Upptäck Karl X Gustav på Livrustkammaren  

På Livrustkammaren kan du se föremål med en koppling till Karl X Gustav som exempelvis guld- och silverbroderade dräkter och hans begravningsregalier.  

Karl X Gustavs guldbroderade dräkt 

Livrustkammaren har en av världens största samlingar av kungliga historiska kläder där särskilt de bevarade mansdräkterna från 1600-talet sticker ut, både kvalitativt och kvantitativt. Från Karl X Gustav finns över 30 dräkter bevarade. Just denna guldbroderade dräkt beställdes i Frankrike och bars troligen av kungen under kröningsbanketten på Uppsala slott den 6 juni 1654. Numera återstår tröja, byxor och ett gehäng för värjan. Ursprungligen fanns också en guldbroderad kappa, taftunderbyxor och strumpor. Dräkten är sydd av guldlamétyg med heltäckande guldtrådsbroderi pryddes tidigare av 140 diamantknappar och guldspetsar. Dessa togs efter kungens död om hand av hans änka Hedvig Eleonora.  

Om guldbroderad dräkt i föremålsdatabasen

Dräkt av skarlakan med märke efter eldslåga

Om prakten i Karl X Gustavs garderob vittnar också en dräkt, som i Livrustkammarens inventarium uppges vara ”gjordt till Hans Kongl. Majijttz Kröningh”. Dräkten bestående av kasack, tröja och byxor är sydd av rött ylletyg av hög kvalitet, så kallad skarlakan, med broderi i silvertråd i ett stiliserat bladmönster. Broderierna gjordes troligen av kungens hovbrodör Friderich Feuerbrun som tidigare varit verksam vid det franska hovet. Byxorna har bandrosetter, i silver och rött, fickor i sidsömmarna samt en liten ficka i linningen för fickuret. Tröjan är av blommig silverbrokad. Kragens brännmärke minner om slottet Tre Kronors brand 1697, då dräkten räddades ut genom ett fönster. Kasacken förvaras i magasin.  

Om dräkten i föremålsdatabasen

En filthatt

Under mitten av 1600-talet fanns flera olika hattmodeller. De finaste hattarna var så kallade castorshattar, gjorda av bäverhår. Hattarna dekorerades ofta med band och plymer. De bredbrättade hattarna, som Karl X Gustav bar, hade ofta långa plymer i färger som eldrött, rosa, ljusblått, vitt eller gråvitt. Plymerna hängde ner över bärarens rygg, ungefär som en rävsvans. 

Om filthatten i föremålsdatabasen

Begravningsregalier

Karl X Gustav dog den 13 februari 1660, mitt under pågående riksdag i Göteborg. Han var då endast 37 år gammal och hade suttit på den svenska tronen i knappt sex år. Begravningen började genast förberedas. Bland annat beställdes särskilda begravningsregalier. Krona, spira, äpple, nyckel samt värjas knapp och parerstång är gjorda av tunn guldplåt och snabbtillverkades inom tio dagar. Den 22 februari placerades regalierna i kistan. Dagen därpå satte riksmarskalken kronan på hans huvud, lade spiran och äpplet i hans händer. Nyckeln placerades vid kungens högra sida och värjan vid hans vänstra. Först nio månader senare ägde den storslagna begravningsprocessionen rum, då Karl X Gustav fördes till den sista vilan i Riddarholmskyrkan.  

Kyritzryttarens gyllene rustning 

Vid Karl X Gustavs begravningståg i november 1660 bars en förgylld helrustning av adelsmannen Johan Gyllenstierna. Ryttaren, kallad "Kyritzryttaren", symboliserade kungens eviga makt. Hans svarta sidenskjorta och hästens schabrak (sadeltäcke) var dekorerade med över tusen guldkronor, broderade av pärlstickarna Georg Ulderich och Jehan Beranger. Till Gyllenstiernas utrustning hörde också en halskedja och ett svärd utsmyckat med ädelstenar och diamanter. Begravningen inleddes vid klockan sex på kvällen och pågick i flera timmar. Kostnaden för ceremonin motsvarade en sjättedel av hela statsbudgeten det året.