Fredrik I
År 1715 gifte sig Fredrik med Ulrika Eleonora den yngre. När hon blev regent 1719, ville hon regera tillsammans med sin make men riksdagen sa nej till det. Det fick bara finnas en regent. Efter ett år abdikerade hon och överlät tronen till sin make. År 1720 kröntes han till Fredrik I.
Eftersom Fredrik I och Ulrika Eleonora den yngre inte fick några barn, fanns ingen tronföljare och därför utsågs Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp till kronprins 1743. Efter Fredrik I:s död 1751, gick tronen till Adolf Fredrik och det var början på en ny kunglig dynasti i Sverige.
Upptäck Fredrik I i Livrustkammaren
I Livrustkammaren kan du se flera föremål med koppling till Fredrik I, bland annat en skottskadad uniform, en ordenskedja och ett reseapotek.
Den skottskadade karolinska uniformen
Buren av Fredrik (I) när han, klockan 9 på förmiddagen den 27 februari 1716, blev skjuten i högra låret under en rekognosering i Norge. Han var då generalissimus (högste befälhavare) för den svenska hären. Vid sin sida hade han sin svåger, kung Karl XII, när de överrumplades vid Hölands prästgård av norska soldater. Karl XII fick sin kappa sönderhuggen och klarade sig nätt och jämnt från att bli tillfångatagen av fienden. Fredrik (I) blev skjuten i höger ben och kulan gick igenom rock, väst och byxa. Svårt skadad fördes han tillbaka till Sverige och blev liggande i flera veckor med sårfeber.
Rocken som är sydd i fint blått kläde och fodrad med fint rött kläde, är en av fyra bevarade karolinska uniformsrockar.
Fredriks karolinska uniform med skotthål. Foto: Helena Bonnivier, Livrustkammaren/SHM (CC BY 4.0).
Den bevarade kulan från 1716
Året efter Fredrik (I) och Ulrika Eleonora den yngre gifte sig var Fredrik (I) med om en mindre drabbning vid Hölands prästgård i Norge. Enligt tradition är detta den blykula som träffade honom. Nu är kulan starkt förvittrad. Gulddosan där kulan förvaras har en inskription ”Erb Printz Zu Hessen Cassel Blessiert in Norwegen d. 25 februarij Ao 1716" (”Arvprins av Hessen Cassel sårad i Norge den 25 februari år 1716”).
Fredrik I:s söndersprängda studsare
Den 23 juni 1720 var Fredrik I ute på Djurgården för att jaga dovhjort. Med sig hade han denna flintlåsstudsare som sprängdes sönder när han fyrade av den. Sprängningen berodde troligen på materialfel. Enligt ett äldre inventarium från 1748 blev bössan sprängd i tretton bitar. Kungen var ”alldeles oskadd”.
Studsaren är daterad 1713-1720. Ett vanligt tillvägagångssätt var att återanvända vapendelar och här har en pipa från 1600-talet åter kommit till användning.
Fredrik I:s studsare
Studsaren sprängd av Fredrik I vid jakt på dovhjort på Djurgården 1720-06-23. Sprängningen berodde troligen på materialfel - ett stycke av brottet till höger om fänghålet är helt slätt, även på motsatta brottytan finns ett slätt parti
Fredrik I och Serafimerorden
År 1748 instiftade Fredrik I Serafimer-, Svärds- och Nordstjärneordnarna. Initiativet hade tagits av lantmarskalken Carl Gustaf Tessin och kungen var ordnarnas stormästare. Genom att dela ut ordnar kunde framstående personer belönas och det ansågs viktigt att den svenska kungen inte vara bara utländska ordnar. Från 1751 var det kungen själv som beslutade vem som skulle få en orden.
Kedjan är sammansatt av elva serafer av förgyllt silver och elva patriarkkors av förgyllt silver och ljusblå emalj. Serafer är de sexvingade änglarna som är högst upp i änglahierarkin och närmast Gud.
I kedjan hänger ett vitemaljerat malteserkors av guld med fyra patriarkkors och fyra serafer av guld. I korsets mitt finns en blå emaljplatta med tre kronor, ett kors, tre spikar som symboliserar spikarna som slogs in i Jesus vid korsfästelsen och bokstäverna IHS (de tre första bokstäverna i IHSOUS som är grekiska för Jesus).
Bärbart apotek för resande kungar
Ett bärbart apotek att ha med sig på resan med plats för 64 olika preparat. Byggt som en kub som kan öppnas på mitten och fällas ut åt sidorna. Inläggningar av ebenholts, valnöt och jakaranda bildar ett geometriskt mönster. På båda sidor av kuben finns det svenska riksvapnet med inläggningar av ben. Låsbeslag och gångjärn är av silver.
Förutom de 52 lådorna och facken som finns inuti kuben går det att finna ytterligare 12 fack med plats för preparat. Bakom de två riksvapnen på utsidan döljer sig nämligen två lönnfack. För att öppna dem behöver en skjutspärr av mässing dras ut och då kan fronten dras bort från lönnfacken. Där finns på var sida, sex glasburkar dekorerade med emaljmålning.
På en burk står det UNGT: BASILIK, det vill säga Unguentum Basilikum som är en salva av gult vax, fårtalg, harts, beck, tjockterpentin, virak och olivolja. Ett så kallat dragplåster som sätts på huden för att ”dra ut” det onda.
En annan burk har innehållit en salva av bolmörtsblad, blomörtsolja samt svinister som ansågs vara uppmjukande och smärtstillande vid hemorrojdbesvär.
