Gustav III:s maskeraddräkt
Maskeradbaler arrangerades återkommande vid hovet. När Gustav III:s Operahus stod färdigt 1782 blev det vanligt att ha maskeradbalerna där. Maskeraderna på Operan var öppna för allmänheten mot en entréavgift. Deltagarna täckte sig oftast med en enkel mask av vaxduk, som kungens mask, och en silkeskappa.
Bakom sina masker vågade deltagarna samtala med varandra under friare former. För kungen kunde maskeradbalerna fungera som tillfällen att ta del i det allmänna samtalet.
Många rykten och mordplaner hade cirkulerat åren innan skottet avfyrades mot kungen den där kvällen i mars. Gustav III var inte populär inom adeln. Genom en statskupp 1772 hade kungen gjort sig själv till enväldig härskare. Adeln hade inte längre lika stort inflytande i styret av landet. En grupp missnöjda adelsmän och officerare gick ihop för att utföra ett attentat och göra sig av med kungen. Kaptenen Jacob Johan Ankarström sa sig villig att utföra dådet.
På stora scenen, framför orkestern, strax efter midnatt träffades kungen av ett skott bakifrån. Kungen dog inte direkt, men hade endast tretton dygn kvar att leva.
Kläderna vittnar
Kläderna som kungen burit på maskeraden togs till mordutredarnas förhör i Svea Hovrätt. Skottets verkan gick att följa plagg för plagg, och kläderna undersöktes mycket noggrant. Efter besiktningen fördes kläderna till Livrustkammaren, som har haft dem utställda sedan 1851.
Hatt och mask
I kungens garderob fanns det gott om maskeradkläder. Han hade bland annat tjugosex separata masker. Gustav III hade även flera masker med tillhörande hatt. På hatten som han bar när han blev skjuten sitter grå strutsfjädrar. Ursprungligen kan den ha haft bäverskinn på utsidan.
Kappa
Kungens slängkappa är av dominotyp. Kanske är den svarta kappa som kungen bar på maskeraden den 16 mars identisk med en svart domino som hovskräddare Lindblad gjort i januari året innan. Sidenet i den ursprungliga kappan har genom åren blivit mycket skört. En kopia av kappan syddes upp 1955. Kopian saknar skotthål. Det är den som idag är utställd på Livrustkammaren. Bilden visar originalkappans kulhål.
Jacka
Gustav III:s jacka är sydd av gråaktig silkestrikå. Slitaget tyder på att jackan har burits många gånger före maskeraden. Under det breda skärpet doldes jackans fickor. Innan Gustav III gick ner till maskeraden tog kungen emot ett varningsbrev från en av konspiratörerna bakom mordet. Gustav III ville inte låta konspiratörerna tro att han var rädd. Han ignorerade varningen och stoppade undan brevet i jackfickan under skärpet innan han gick ner till balen. Det var ett ödesdigert beslut.
Kraschan
På jackan är Serafimerordens kraschan, bröststjärna, fastsydd. Nedanför sitter Svärdsordens utmärkelse för riddare i silverbroderi. Kappan lämnade kungens ordenstecken på jackan fullt synliga. Enligt vakthavande kaptenen greve Gustaf Löwenhielm, som också befann sig på maskeraden, var därför Gustav III ”så igenkännlig, som om han varit omaskerad”.
Skjorta
Den blodfläckade skjortan är gjord av linnetyg med krås i spets. Enligt obduktionsprotokollet hade pistolskottet gått in ett par centimeter till vänster om kungens ryggrad, nära vänstra njuren, i riktning snett nedåt vänster. Skotthålen i de plagg som Gustav III bar sitter däremot strax till höger om ryggens mitt. Anledningen är att kungen promenerade framåt samtidigt som han vände sig bakåt åt höger för att tala med kapten Carl Fredrik Pollet då Anckarström avlossade skottet.
Pantalonger
Pantalongerna är gjorda av ett mycket smalrandigt tyg i silkestrikå. Tygets insida avslöjar att byxorna ursprungligen hade starka färger i blått och guld. Silkestrikå är ett material som ofta förekommer i dokument rörande Gustav III:s kläder. Det har sagts att kungen ”avskydde allt som satt åt”. Trikå var ett bekvämt och lättburet plagg. Han bar pantalonger till hovdräkt såväl som till militär uniform.
Den nationella dräkten
Maskeradjackan är av den svenska nationella dräktens snitt. Den nationella dräkten skapades på initiativ av Gustav III. Med en gemensam uniform som tillverkades i Sverige skulle de svenska textilfabrikanterna gynnas. Dessutom skulle uniformen vara en bekräftelse på kungens revolution. Onödig lyxkonsumtion skulle också förhindras. En ytterligare anledning till att dräkten infördes var för att kungen tyckte att den franska modedräkten var för åtsittande. Den passade inte det svenska klimatet.
Inspirationen till den svenska nationella dräkten hade Gustav III hämtat i 1600-talets mode- och teaterdräkter. Den svenska dräkten är lik de kläder som bars på Gustav II Adolfs tid. Den nya uniformen introducerades på Serafimerordens stora högtidsdag 1778.
Bild: Gustav III samt herrar och damer iklädda den nationella dräkten. Detalj av målning av Pehr Hillerström. Nationalmuseum (PDM).
