Pressbilder

Livrustkammaren livesänder föredrag till bibliotek

Dräkt för en demi-caractère. Dräkten användes för dans och är märkt med hertig Karls namn. Hertigen var en omvittnad skicklig dansare och bar troligtvis dräkten som herde i en ganska krävande dansroll. Jackan med korta ärmar, kallad bombet, var typisk för teaterdräkter på 1760–1770-talen och bars av både män och kvinnor. Endast två finns bevarade idag. Hertig Karl, som var bror till Gustav III, delade hans teaterintresse och uppträdde tillsammans med hovet i hovföreställningarna. Tillhör Livrustkammarens samlingar

”En grekisk klädning” för seriösa roller kallad à la grecque. Antika hjältar och gudar som inte var krigare kläddes i längre rockar, kallade tunikor, med ett uppslag som fästes med ett bälte. Oftast var de enfärgade och kantades av breda silver- eller guldbårder. De kunde bäras med eller utan en kort styvkjol, tonnelet, typisk för barockens teaterkostymer. Randigt tyg var ovanligt och kan här kanske peka på en österländsk rollfigur som Djingis Khan. Bältets utseende är en tolkning. Tillhör Livrustkammarens samlingar

”En Wildes Klädning”, hertig Karls kostym i Dianas fest i Drottningholmsparken 1778, där han ledde faunernas kadrilj. I de gustavianska karusellerna – en sorts dramatiserade riddarspel, samverkade fantasifulla kostymer, dekor, text och musik till stora allkonstverk. Kostymen är sydd av siden med ett målat leopardmönster. Flanellkappan med sina klor ska föreställa björnpäls.Tillhör Livrustkammarens samlingar

Gustav III:s kröningsdräkt av silverbrokad täckt med silverspetsar. Skapad av Gustav III med Karl XI:s ceremonidräkter som förebild. Stövlarna av purpurfärgad sidenatlas följer det karolinska modet med tvärt avskurna tår. Inspirationen från tiden när Sverige styrdes av en enväldig kung speglade Gustav III:s politiska ambitioner. Tillhör Livrustkammarens samlingar.

Rock och väst av svart ylle med vita silkesbroderier och broderade originalknappar. Kragen, de smala ärmuppslagen och kostymens skärning visar att den hör till 1770-talets mode. Spegelstenarna i broderierna syddes på kostymen i början av 1900-talet. Världstenoren Jussi Björling använde den i operan Mignon under 1930-talet. Tillhör Kungliga Operans samlingar.

Rock och väst, så kallad habit à la française, i mönstrat siden från operan Aline, drottning af Golconda 1776. Kostymen är den enda som med säkerhet bevarats från Bollhuset. I Gustav III:s bouppteckning beskrivs den som "En fransk klädning af gult rutigt siden Droyet med ägta Silwerspetsar, tillika med Wäst och Byxor". Spetsarna och ärmuppslagen byttes på 1800-talet ut mot sammet. Tillhör Kungliga Operans samlingar.

OPKOST29 Jacka till svenska dräkten – hovets svart-röda vardagsmodell från 1780-talets mitt. Jackan har sannolikt tillhört Gustav III och av honom skänkts till Operan, där den omvandlats till teaterkostym. Av oskuren sammet med detaljer och foder av siden. Materialen varierade beroende på årstid och tillfälle. Att fodret är vadderat tyder på att den burits av Gustav III under årets kallare månader. På bröstet finns spår efter ordensdekorationer. Kappan är en rekonstruktion av Anna Kjellsdotter. Originalet är för skört för att ställas ut. Tillhör Kungliga Operans samlingar.

Aktrisen Sophie Hus (1759–1818) i en exotisk kostym som Roxane i Racines tragedi Bajazet. Hon var den främsta aktrisen i den franska truppen men väckte också uppmärksamhet när hon på grund av en kärlekshistoria rymde från sitt kontrakt. Polisen hann ifatt och återförde henne till Stockholm. Först året därpå löste Gustav III henne från kontraktet. Oljemålning, Carl Fredric von Breda 1786. Tillhör Kungliga Operans samlingar.

Spelbild ur operan Orfeus och Eurydike av Gluck. Målningen visar scenen där Orfeus för Eurydike ut ur underjorden. Carl Stenborg i rollen som Orfeus bär en röd guldfransad kappa med bård à la grecque, knäbyxor och silkesstrumpor. Elisabeth Olin som Eurydike bär en sidenklänning enligt senaste modet. Oljemålning av Pehr Hilleström.

Teaterkronor med eldslågor i formklippt och målad metall. Tillhör Kungliga Operans samlingar.

Rock av lila sammet med blomsterbroderier i silke från 1780–1790-tal. Franskt arbete. Rocken började användas på Operans scen under 1800-talet då dräktens snitt gått ur modet. Under rocken en gustaviansk väst av sidenbrokad med invävda blommönster. Väst och rock hör ursprungligen inte ihop, men på teatern har kostymer kombinerats på olika sätt under olika tider. Tillhör Kungliga Operans samlingar.