Pressbilder

Hatten och masken som Gustav III bar vid maskeraden den 16 mars 1792.

Slaget om Europa. Kriget och konsten under trettioåriga kriget. ny utställning på Livrustkammaren.

Gustav II Adolfs blodiga skjorta från Lützen

Guldbroderat sammetschabrak ur hästgåva från fursten Bethlen Gábor till Gustav II Adolf 1629. För fursten i Transylvanien (i nuvarande Rumänien) var det viktigt att få stöd från andra protestantiska furstar mot de gemensamma fienderna – den tysk-romerske kejsaren och det katolska Polen. Livrustkammaren

Ryttarrustning ur Axel Oxenstiernas rustkammare på Tidö i Västmanland, 1600-talets första hälft. Livrustkammaren

Gustav II Adolfs värja, i Livrustkammarens inventarium kallad det ”swerd som S: K: Maijtt offtast förde”. Att kungen verkligen har använt den syns på slitaget i dekoren. Fästet är av stål med dekor i påslaget, snidat silver. Kaveln är lindad med silvertråd. Klinga av Jacob Brach, Tyskland, Solingen. Fästet möjligen engelskt. Livrustkammaren

Porträtt av Gustav II Adolf, cirka 1632. Enligt ögonvittnen var kungen klädd i denna klädsel vid intåget i Frankfurt am Main, som också skymtar i bakgrunden – kanske som en demonstration av hans nyvunna makt över staden. Sedan 1500-talet hade många tysk-romerska kejsare haft sina kröningar i domkyrkan. Oljemålningen är utförd av Matthaeus Merian den äldre (1593–1650) eller möjligen den yngre efter en etsning av fadern. Skoklosters slott

Soldater plundrar och bränner en by under trettioåriga kriget. Oljemålning efter etsning av Jacques Callot (1592–1635), ur Krigets små olyckor och elände, cirka 1632–1636. Plundringen ingick i soldaternas lön och fungerade som belöning efter att en stad eller by erövrats. Många officerare och soldater lockades också av inkomsterna. Målningen har förmodligen beställts av Carl Gustaf Wrangel, som var överbefälhavare för den svenska armén i krigets slutskede. Skoklosters slott

Porträtt av fältmarskalken Hans Christoff von Königsmarck. Skoklosters slott

Älghudskyller med broderier av guld-, silvertråd och paljetter, cirka 1630. Kyllret har tillhört översten för Västgöta ryttare, Erik Soop (1592–1632) som deltog i trettioåriga kriget. Denna typ av plagg bars ofta av Gustav II Adolf och hans officerare. Lädret är tjockt och skyddade mot hugg och splitter. Livrustkammaren

Bokdyna med det kurpfalziska vapnet, 1600-talets början. Sydd av en av tolv trumpetfanor som kurfursten Fredrik V av Pfalz, kallad Vinterkungen, lät beställa till sitt bröllop. Fanan erövrades av de kejserliga i slaget vid Vita berget utanför Prag 1620, såldes i Würzburg och syddes om till biskopskapellet, där den togs som krigsbyte av svenskarna 1631. I Sverige skänktes den Kungsåra kyrka. Historiska museet

Praktpokal av Nautilusskal (skalet från en bläckfisk), sannolikt tillverkad i Sydtyskland 1577. Har tillhört hertig Karl av Mecklenburg (1540–1610). Pokaler kunde vid högtidliga tillfällen användas som dryckeskärl, men framför allt var de statusföremål som skulle ”representera” sin ägare. Skoklosters slott

Bägare av noshörningshorn, sannolikt Tyskland, 1600-talets mitt. Bägaren skänktes 1648 till Carl Gustaf Wrangel av furstbiskopen i Freising sedan biskopsdömet ödelagts av fransk-svenska trupper. Wrangels ställning som fältherre och senare samma år generalguvernör i Pommern gjorde att en gåva till honom kunde få stor betydelse. Noshörningshorn var populärt i tidens furstliga samlingar. Skoklosters slott

Allegori över musiken, 1500-talets slut. Oljemålningen är förmodligen utförd i Antwerpen av Frans Floris eller någon i hans krets. Rudolf II var en stor beundrare av Floris och ägde flera av hans verk. Möjligen togs denna som krigsbyte i Prag 1648. Allegoriska motiv var populära under renässansen och barocken. Musiken symboliseras av kvinnan med lutan, bakom henne skildras en gästabudsscen med berusade soldater. Skoklosters slott