Kungliga kröningsdräkter under lupp

I ett unikt forskningssamarbete kring exklusiva historiska kungliga dräkter har 1600-talssiden analyserats för att kartlägga vilka egenskaper åldrat siden har. Forskare från museimyndigheten, LSH, Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet och KTH, Kungliga Tekniska högskolan deltar. De har också utvecklat en metod som artificiellt åldrar siden så att det liknar det historiska. Resultatet har publicerats i tidskriften Analytical and Bioanalytical Chemistry.

Forskare från olika områden
Ansvarig för forskningsprojektet är Johanna Nilsson, fil.lic i kulturvård, textilkonservator vid LSH. Forskningsarbetet har framförallt skett tillsammans med Dr Francisco Vilaplana från, KTH Avdelningen för Glykovetenskap.
Professor Sigbritt Karlsson, rektor vid högskolan i Skövde, tillsammans med universitetslektor Dorte Vestergaard  Poulsen Sommer vid Konservatorskolen i Köpenhamn.

Tillvägagångsättet
Prover har tagits på två kröningsdräkter, från de två krigarkungarna Gustav II Adolf, död 1632 och Karl X Gustav, död 1660. Dessa historiska prover har analyserats med olika kemiska och mekaniska metoder för att få fram deras unika egenskaper. Därefter har forskarna utvecklat en metod att åldra modernt siden artificiellt för att tillverka ett siden med samma egenskaper som det historiska sidenet. Johanna Nilsson har sedan gått vidare och åldrat siden med denna metod för att få fram ett försöksmaterial i syfte att utvärdera olika konserveringsmetoder för historiska dräkter i siden.

Målet
- Min största målsättning är att Livrustkammarens exklusiva 1600-talsdräkter i siden ska bevaras på bästa sätt, dräkterna är världsunika både i kvalitet och kvantitet – de står i fokus i mitt avhandlingsarbete, säger Johanna Nilsson. Många dräkter i våra samlingar är i behov av konservering. Det är viktigt att de metoder vi använder har en vetenskaplig grund för att bevaras på bästa sätt. Samarbetet med experter inom olika områden är både oerhört givande och värdefullt.

Forskningen – steg för steg - Faktaruta
Inom projektet undersöktes strukturella ändringar inom de molekylära och supramolekylära nivåerna hos silkesfibrer från de historiska dräkterna från 1600-talet.

Silke är ett proteinmaterial som har goda mekaniska egenskaper. Miljöfaktorer som ljus, temperatur, fuktighet och oxidation över tid orsakar åldrande av silke genom nedbrytningsprocesser som försämrar dess egenskaper.

En metod för att skapa artificiellt åldrat silke som liknar historiskt 1600-talssiden har tagits fram. Olika miljöfaktorer har jämförts och på så sätt fått fram olika nedbrytningsmekanismer hos silke -fibrer på molekylär nivå. Olika analytiska markörer med information om hur historiskt silke har åldrats har därmed identifierats.

Denna metodologi har också skapat intresse inom forskning av andra historiska föremål t.ex. papper och pergament som är baserade på biopolymerer.

Francisco presenterade forskningsresultaten vid ett seminarium i september 2014, arrangerad av Kungliga Biblioteket (KB) och Riksantikvarieämbetet (RAÄ) kring Codex Aureus, ett tidig-medeltida manuskript med purpur-färgade sidor gjorda av pergament, ett annan protein-baserat material.

Forskarna i projektet
Johanna Nilsson fil. lic i Kulturvård, textilkonservator vid museimyndigheten Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet och doktorand vid institutionen för Kulturvård, Göteborgs universitet.

Dr Francisco Vilaplana, Kungliga Tekniska högskolan, KTH Avdelningen för Glykovetenskap, Skolan för Bioteknologi. Han forskar inom struktur- och materialegenskaper hos biopolymerer från biomassa (med fokus på kolhydrater och proteiner).

Professor Sigbritt Karlsson, nu rektor vid högskolan i Skövde, tidigare vid KTH Kungliga tekniska högskolan, Institutionen för fiber och polymerteknologi, Skolan för Kemivetenskap

Universitetslektor Dorte Vestergaard Poulsen Sommer från Konservatorsskolen, Det Kongelige Danske Kunstakademis Skoler for Arkitektur, Design og Konservering.