1. Start
  2. När Sverige styrdes från Moldavien – nya perspektiv på Karl XII:s vistelse i en mångkulturell miljö

När Sverige styrdes från Moldavien – nya perspektiv på Karl XII:s vistelse i en mångkulturell miljö

Projektet När Sverige styrdes från Moldavien, som har tydlig internationell inriktning, syftar att vidga perspektivet kring Karl XII:s och svenskarnas vistelse i Moldavien och det Osmanska riket.Tidigare forskning har i huvudsak haft fokus inställd på det storpolitiska spelet och de militärhistoriska skeendena. Nu vidgas perspektivet.


Projektet När Sverige styrdes från Moldavien, som har tydlig internationell inriktning, syftar att vidga perspektivet kring Karl XII:s och svenskarnas vistelse i Moldavien och det Osmanska riket.Tidigare forskning har i huvudsak haft fokus inställd på det storpolitiska spelet och de militärhistoriska skeendena. Nu vidgas perspektivet genom en systematisering, fördjupning och analys om de diplomatiska, administrativa och ekonomiska omständigheterna knutna till denna färgstarka och intressanta period i Sveriges historia. Projektets internationella inriktning syftar också till att stärka och fördjupa kontakterna mellan svenska, moldaviska och turkiska forskare.
Projektet stöttas ekonomiskt av Riksbankens Jubileumsfond, Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur, Kungliga Patriotiska Sällskapet, Åke Wibergs Stiftelse och Livrustkammarstiftelserna.

Seminarier och publikation
Projektet inleds med ett offentligt seminarium i Chisinau den 1 februari 2013. Därefter följer seminarier i Istanbul och Stockholm. De föredrag som presenteras vid seminarierna kommer att ingå som artiklar i en publikation som även den har titeln ”När Sverige styrdes från Moldavien”, planerat utgivningsdatum 30 november, Karl XII:s dödsdag.

Utställning och samarbetspartners
En skärmutställning om den svenska närvaron i Moldavien ska visas på Nationalmuseet i Chisinau, och därefter turnera runt i landet. Utställningen, som produceras av Livrustkammaren i Stockholm, invigs i samband med seminariet i Chisinau och markeringen av 300-årsminnet av kalabaliken i Varnitsa (ej i Bender!) Huvudman för projektet är Livrustkammaren med projektledaren Per Sandin, fil dr. och 1:e.intendent. Det genomförs i samarbete med Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul, Svenska Institutet (som finansierar utställningen) och UD, genom Sveriges ambassad i Chisinau.
Moldaviens ambassad i Stockholm i samarbete med Moldaviens ambassad i Stockholm.

Faktaruta
Efter det svenska nederlaget vid Poltava 1709 lämnade Karl XII armén – som kort därefter kapitulerade – och begav sig, åtföljd av ca 1000 svenskar och flera tusen kosacker, till det Osmanska riket. Första anhalten var vid fästningen i Bender. 1711 till 1713 bodde kungen med följe i byn Varnitsa, ett par kilometer uppåt floden, i Moldavien (som ingick i det Osmanska riket).
Under större delen av denna period, 1709-1713, styrdes Sverige i praktiken från det s.k. Kungshuset i Varnitsa. Kungen var fortsatt djupt involverad i det storpolitiska spelet, samtidigt som han inledde en kraftfull modernisering av den svenska statsförvaltningen. Han lät också bekosta och skicka iväg två vetenskapliga expeditioner till Främre Orienten.
Perioden avslutades med den beramade kalabaliken rum den 1 februari 1713 och Karl XII fördes därefter till slottet Timurtasj utanför Adrianopel (nuvarande Edirne i den europeiska delen av Turkiet). ).
Här tog han initiativ till instiftandet av JK och ombudsmannainstitutionen. I oktober 1714, efter drygt fem års vistelse i det Osmanska riket, anträdde han via Stralsund återfärden till Sverige.




När Sverige styrdes från Moldavien – nya perspektiv på Karl XII:s vistelse i en mångkulturell miljö

Utterskinnsmössa - Karl XII

Denna huvudbonad lär Karl XII ha haft under "kalabaliken" i Bender. Drottning Ulrika Eleonora lämnade in den till Livrustkammaren 1744 för att "ibland andre märckwärdiga Saker tagas i försvar.

Karl XII

Konstnär är Johan David Schwartz (eller Swartz), Swartz tillbringade 1706-1707 vid ett av Karl XII:s läger, där han fick hedersuppdraget att måla av konungen. Under denna period gjorde han också flera officersporträtt i en stil som kan benämnas som karolinsk.