1. Start
  2. Pressinbjudan: Ny utställning! Teaterkungen. Prakten, makten och teaterkostymerna på Gustav III:s tid

Pressinbjudan: Ny utställning! Teaterkungen. Prakten, makten och teaterkostymerna på Gustav III:s tid

Pressvisning tisdag den 17 oktober kl. 9-11 i Livrustkammaren Den 20 oktober öppnar en ny utställning i Livrustkammaren, Teaterkungen. Prakten, makten och teaterkostymerna på Gustav III:s tid. För första gången visas ett femtiotal fantasifulla teaterkostymer i en gemensam utställning. Flera av dräkterna är unika och utställningen är ett samarbete mellan Livrustkammaren och Kungliga Operan. Teaterkungen är en dräktkavalkad om teaterkostymernas magiska värld och teaterliv. En epok där den passionerade teaterkungen Gustav III skapade en framstående kulturverksamhet och teatern blev en plats lika mycket för prakt och skådespel som för politik och kunglig makt.

I utstllningen visas en film dr Noah Hellwig framfr en dans fr en demicaractre som var en typ av roll eller en dansgenre Kostymen r uppsydd av Anna Kjellsdotter Jackan och vsten r en kopia av hertig Karls dansdrkt som presenteras i utstllningen Dansfilmen r inspelad p ConfidencenUtställningen tar sin början med Gustav III:s magnifika silverskimrande kröningsdräkt och berättar om 1700-talets blomstrande kungliga kulturliv; musiken, politiken, dansen, artisterna, storslagna utomhusspektakel, hovliv och tornerspel och slutar med en kostym från Verdis Opera Maskeradbalen. I den vävs fakta och fiktion samman i en final värdig en Teaterkung.

- Detta är Livrustkammarens största satsning på en tillfällig utställning på flera år. Vi visar en hel rad färgstarka och fantasifulla teaterdräkter som i en del fall aldrig tidigare varit utställda. Utställningens scenografi är suggestiv och vacker och bidrar till upplevelsen av magi. Genom samarbetet med Kungliga Operan har vi fått möjlighet att också visa dräkter från Operans arkiv som tillsammans med Livrustkammarens föremål skapar en fantastisk helhetssupplevelse, säger Malin Grundberg, museichef vid Livrustkammaren.

Teaterkungen är en kulturhistorisk utställning om teaterns betydelse och roll under den gustavianska tiden, då kungamakten stod i centrum, både bokstavligen och bildligt. Teatern blev en spelplats för Gustav III:s maktmanifestationer. 

Teaterkung extra allt

Den gustavianska epoken är känd som en guldålder vad gäller ett rikt kulturliv och en levande teaterscen. Som kung blev Gustav III drivkraften i en dynamisk teaterverksamhet som han själv bekostade. Han ärvde passionen för teatern från sin mor Lovisa Ulrika som hade ett starkt kulturellt engagemang.

Gustav III var en skicklig yrkesman inom teaterns område. Han agerade både regissör, pjäsförfattare och kostymskapare, skrev libretton, bestämde dekor och stod själv på scen i unga år. Flera av hans pjäser handlade om de kungar han beundrade mest som Gustav Vasa och Gustav II Adolf. 

Gustav III visste också att utnyttja scenen som politiskt verktyg. På Kungliga Operan, som grundades av kungen 1773, sattes historiserande och kungaglorifierande verk upp och på slotten och i dess omgivningar uppfördes festligheter i form av dramatiserade riddarlekar och rollspel där makteliten och de kungliga själva spelade huvudrollerna.

Unika teaterkostymer

I centrum för utställningen Teaterkungen står ett femtiotal teaterdräkter och operakostymer ur Livrustkammarens och Operans samlingar, men även arkivalier, målningar och annan teaterrekvisita visas.

Livrustkammarens föremål kommer framför allt från en samling teaterdräkter som ingått i kostymförrådet för den nu försvunna hovteatern på Rosersbergs slott, varav många tidigare använts under Gustav III:s tid. Inför utställningen har ett omfattande konserveringsarbete genomförts med många av teaterdräkterna.

Av Operans bevarade 1700-talskostymer är många modedräkter, vilka sedan de blivit omoderna omvandlats till teaterdräkter.

- Vi är stolta över vår internationellt unika samling som vi nu kan visa upp för allmänheten. I år fyller Kungliga Operan 250 år och då vill vi passa på att ge så många som möjligt chansen att se våra skatter, både de som finns inne i Operahuset och de som vi nu visar genom samarbetet med Livrustkammaren, säger Kungliga Operans vd Fredrik Lindgren.

Operan som prestigefull mötesplats 

I slutet av 1700-talet upplevde Stockholm en riktig teaterboom och Kungliga Operan tillhörde toppskiktet av operascener i Europa. Det kungliga hovet hade teater på veckoschemat. Operan var en av de mest prestigefulla mötesplatserna för både kultur, social kontroll och representation.

Den gustavianska operan var en upplevelse lika mycket för ögat som för örat. Operan var känd för sina påkostade kostymer och skulle genom sina paljetter, silverspetsar och glimrande tyger reflektera ljuset och göra artisterna synliga på långt håll i vaxljusets sken.

Under sommarmånaderna flyttades ofta teaterlekarna ut i slottsparken med totalteater som förvandlade omgivningarna till en förtrollad värld och kunde hålla på i veckor i sträck med tornerspel, musik, dans och pyroteknik.

Maskeradbalen och slutpunkt för en epok

Slutet av 1700-talet kom att bli en slutpunkt för en storslagen teaterepok i Sverige. Den 16 mars 1792 utsattes Gustav III för ett attentat på maskeradbalen i Operahuset och avled tretton dagar senare på Kungliga slottet.

Av de hundratals teaterkostymer som beskrivs i Gustav III:s bouppteckning har de flesta förstörts. De dräkter som bevarats är ett unikt kulturarv och där några idag finns i Kungliga Operans arkiv och andra kom Livrustkammarens samlingar, via hovteatern på Rosersbergs slott.

Utställningen pågår från 20 oktober 2023 och vidare under hela 2024.

Programverksamhet

I samband med utställningen erbjuder Livrustkammaren ett rikt utbud av program med föredrag och event med anknytning till 1700-talets teaterliv. Under hösten 2023 och under 2024 blir det bl a föredrag om teaterkostymer, aktiviteter för barn och unga och musikaliska tesalonger i samarbete med Kungliga Operan.

PRESSVISNING

Media inbjuds till pressvisning tisdag den 17 oktober kl. 9-11 i Livrustkammaren.

Samling i Livrustkammarens hörsal. Presentation av utställningen inleds i hörsalen av museichef Malin Grundberg.

Utställningen visas på museets entresolplan.

Föranmälan krävs. Hiss finns. Adress: Slottsbacken 3, Stockholm.

För mer information och anmälan till pressvisning, vänligen kontakta Maria Rosén, pressansvarig, Livrustkammaren. E-post: maria.rosen@shm.se, tel: 08-402 30 15.

Anmäl intresse för enskild intervju i förväg.

Läs mer:

Teaterkungen - Livrustkammaren

Tack till Confidencen

Presskontakt Livrustkammaren
Maria Rosén   maria.rosen@shm.se    08-402 30 15

Presskontakt Kungliga Operan

Jenny Mattsson jenny.mattsson@operan.se      08-791 43 30

Teaterkungen pressbild

Fotograf: Jens Mohr, Statens historiska museer
I utställningen visas en film där Noah Hellwig framför en dans för en ”demi-caractère”som var en typ av roll, eller en dansgenre. Kostymen är uppsydd av Anna Kjellsdotter. Jackan och västen är en kopia av hertig Karls dansdräkt som presenteras i utställningen Dansfilmen är inspelad på Confidencen.

Dräkt för en demi-caractère

Fotograf: Jens Mohr, Statens historiska museer
Dräkt för en demi-caractère. Dräkten användes för dans och är märkt med hertig Karls namn. Hertigen var en omvittnad skicklig dansare och bar troligtvis dräkten som herde i en ganska krävande dansroll. Jackan med korta ärmar, kallad bombet, var typisk för teaterdräkter på 1760–1770-talen och bars av både män och kvinnor. Endast två finns bevarade idag. Hertig Karl, som var bror till Gustav III, delade hans teaterintresse och uppträdde tillsammans med hovet i hovföreställningarna. Tillhör Livrustkammarens samlingar

”En grekisk klädning”

Fotograf: Jens Mohr, Statens historiska museer
”En grekisk klädning” för seriösa roller kallad à la grecque. Antika hjältar och gudar som inte var krigare kläddes i längre rockar, kallade tunikor, med ett uppslag som fästes med ett bälte. Oftast var de enfärgade och kantades av breda silver- eller guldbårder. De kunde bäras med eller utan en kort styvkjol, tonnelet, typisk för barockens teaterkostymer. Randigt tyg var ovanligt och kan här kanske peka på en österländsk rollfigur som Djingis Khan. Bältets utseende är en tolkning. Tillhör Livrustkammarens samlingar

”En Wildes Klädning”

Fotograf: Jens Mohr, Statens historiska museer
”En Wildes Klädning”, hertig Karls kostym i Dianas fest i Drottningholmsparken 1778, där han ledde faunernas kadrilj. I de gustavianska karusellerna – en sorts dramatiserade riddarspel, samverkade fantasifulla kostymer, dekor, text och musik till stora allkonstverk. Kostymen är sydd av siden med ett målat leopardmönster. Flanellkappan med sina klor ska föreställa björnpäls.Tillhör Livrustkammarens samlingar

Gustav III kröningsdräkt

Fotograf: Jens Mohr, Statens historiska museer
Gustav III:s kröningsdräkt av silverbrokad täckt med silverspetsar. Skapad av Gustav III med Karl XI:s ceremonidräkter som förebild. Stövlarna av purpurfärgad sidenatlas följer det karolinska modet med tvärt avskurna tår. Inspirationen från tiden när Sverige styrdes av en enväldig kung speglade Gustav III:s politiska ambitioner. Tillhör Livrustkammarens samlingar.

Rock och väst av svart ylle

Fotograf: Sören Vilks, Kungliga Operan
Rock och väst av svart ylle med vita silkesbroderier och broderade originalknappar. Kragen, de smala ärmuppslagen och kostymens skärning visar att den hör till 1770-talets mode. Spegelstenarna i broderierna syddes på kostymen i början av 1900-talet. Världstenoren Jussi Björling använde den i operan Mignon under 1930-talet. Tillhör Kungliga Operans samlingar.

Rock och väst

Fotograf: Sören Vilks, Kungliga Operan
Rock och väst, så kallad habit à la française, i mönstrat siden från operan Aline, drottning af Golconda 1776. Kostymen är den enda som med säkerhet bevarats från Bollhuset. I Gustav III:s bouppteckning beskrivs den som "En fransk klädning af gult rutigt siden Droyet med ägta Silwerspetsar, tillika med Wäst och Byxor". Spetsarna och ärmuppslagen byttes på 1800-talet ut mot sammet. Tillhör Kungliga Operans samlingar.

Jacka till svenska dräkten

Fotograf: Sören Vilks, Kungliga Operan
OPKOST29 Jacka till svenska dräkten – hovets svart-röda vardagsmodell från 1780-talets mitt. Jackan har sannolikt tillhört Gustav III och av honom skänkts till Operan, där den omvandlats till teaterkostym. Av oskuren sammet med detaljer och foder av siden. Materialen varierade beroende på årstid och tillfälle. Att fodret är vadderat tyder på att den burits av Gustav III under årets kallare månader. På bröstet finns spår efter ordensdekorationer. Kappan är en rekonstruktion av Anna Kjellsdotter. Originalet är för skört för att ställas ut. Tillhör Kungliga Operans samlingar.

Aktrisen Sophie Hus (1759–1818)

Fotograf: Alexander Kenney, Kungliga Operan
Aktrisen Sophie Hus (1759–1818) i en exotisk kostym som Roxane i Racines tragedi Bajazet. Hon var den främsta aktrisen i den franska truppen men väckte också uppmärksamhet när hon på grund av en kärlekshistoria rymde från sitt kontrakt. Polisen hann ifatt och återförde henne till Stockholm. Först året därpå löste Gustav III henne från kontraktet. Oljemålning, Carl Fredric von Breda 1786. Tillhör Kungliga Operans samlingar.

Spelbild ur operan Orfeus och Eurydike av Gluck.

Fotograf: Johanna Hanno, Kungliga Operan
Spelbild ur operan Orfeus och Eurydike av Gluck. Målningen visar scenen där Orfeus för Eurydike ut ur underjorden. Carl Stenborg i rollen som Orfeus bär en röd guldfransad kappa med bård à la grecque, knäbyxor och silkesstrumpor. Elisabeth Olin som Eurydike bär en sidenklänning enligt senaste modet. Oljemålning av Pehr Hilleström.

Teaterkronor

Fotograf: Sören Vilks, Kungliga Operan
Teaterkronor med eldslågor i formklippt och målad metall. Tillhör Kungliga Operans samlingar.

Detaljbild. Rock av lila sammet

Fotograf: Sören Vilks, Kungliga Operan
Rock av lila sammet med blomsterbroderier i silke från 1780–1790-tal. Franskt arbete. Rocken började användas på Operans scen under 1800-talet då dräktens snitt gått ur modet. Under rocken en gustaviansk väst av sidenbrokad med invävda blommönster. Väst och rock hör ursprungligen inte ihop, men på teatern har kostymer kombinerats på olika sätt under olika tider. Tillhör Kungliga Operans samlingar.

Dansdräkt i två delar av vitt siden

Fotograf: Foto Helena Bonnevier, Statens Historiska museer
Dansdräkt i två delar av vitt siden. Ränderna av påsydda blåa band och den falska snörningen fram avslöjar att det är en teaterkostym. Troligen använd i skådespelet En venetiansk fest på Stockholms slott 1777 där kvinnliga och manliga sjömän uppträdde i par. I en av rollerna syntes hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta. Flera herrdräkter finns bevarade, men endast liven till två av damkostymerna finns kvar. Kjolen är en rekonstruktion av Anna Kjellsdotter, utifrån en beskrivning i kostymförteckningen från slottsteatern på Rosersberg, där dräkterna återanvändes i början av 1800-talet. Tillhör Livrustkammarens samlingar.