Närbild av vågigt svärd med inläggningar i guld.

Tre kriser i närbild

Vad är en kris egentligen? I vissa delar av världen är det en dolk. Följ med på en presentation av tre kriser och lär dig mer om en orientalisk vapentyp.

En splittrad samling

Dagens museisamlingar har oftast sin grund i olika privata samlingar från tidigare århundraden. De privata samlingarna präglades vanligtvis av en rik mångfald och glädje över det exotiska. När dessa samlingar förstatligades på slutet av 1800-talet ansågs de däremot för ostrukturerade för att kunna förvaltas på rätt sätt.

Det svenska kulturarvet genomgick för den skull en stor uppdelning kring sekelskiftet 1900. Majoriteten av Livrustkammarens orientaliska vapen kom att deponeras på Etnografiska museet. Tiden är nu mogen för att, åtminstone digitalt, kunna sammanföra de splittrade samlingarna.

Försättsblad Carl XVs vapensamling.
Försättsbladet till katalogen över Karl XV:s samling av rustningar och vapen. Livrustkammaren (Public Domain).

Ursprung och själ

Krisdolkar förekommer över hela den malaysiska övärlden (nutida Malaysia, södra Thailand, Indonesien, Brunei samt södra Filippinerna). De har sitt ursprung under slutet av den hindubuddhistiska perioden på ön Java i Indonesien. Krisen (keris) var tidigt såväl ett fysiskt som metafysiskt vapen, men dess symboliska och rituella aspekter dominerar i nutid.

Klingan är själva krisen. Fästet och baljan är bara dess ”kläder”. Traditionellt anses krisens klinga vara besjälad och farlig att inneha för de som inte är initierade i hur den bör hanteras och vördas. Det anses vanvördigt mot en kris att den bär gamla kläder, varför dessa byts ut med jämna mellanrum till gällande mode.

Av denna anledning är det mycket ovanligt att finna kriser med fästen och baljor som är äldre än från slutet av 1800-talet i dess ursprungsländer. De kriser som tidigt kommit till Livrustkammarens samling har bevarats i sitt ursprungliga skick. De utgör därför en värdefull inblick i hur kriser såg ut i sin helhet på 16- och 1700-talet.

Ganja

Ett unikt kännetecken för en kris är att den har en lös gard/parerstång (ganja) precis före fästet. Det är inte entydigt känt varför så är fallet men troligen är det av rituella skäl. En anledning kan vara att låsa in krisens själ i klingan, så att den inte skall kunna vandra vidare genom fästet till den som håller i krisen.

En annan anledning är att den representerar den kvinnliga kraften (yoni), som enligt hindu-tantrisk tradition skall balansera den manliga kraften i klingan (lingam) för att harmoni skall uppnås. Sett uppifrån har krisens ganja också formen av en vulva.

1889.04.4137_5

Baljan

Den falliska klingan anses vara Shivas lingam, vars tång går genom dess ganja och fäste. För en javanes är en kris klinga själva essensen av manlighet. Men dess metafysiska energi (kasekten) anses vara kvinnlig.

Enligt javanesisk syn är dessa krafter inte nödvändigtvis antagonistiska utan ju fler motstridiga krafter som kan absorberas, desto kraftfullare blir resultatet. Den dualistiska symboliken med lingam-yoni återfinns även i baljan som omsluter klingan och i krisens fäste som såväl omsluter krisens tång som den samtidigt själv är en lingam.

LRK_WEBB_kriser_1889.04.4095_35

Krisens klinga är framställd av en blandning av järn och nickel som smeden viker och hamrar i flera steg för att få fram olika mönster (pamor). Genom att etsa klingan med arsenik och citrussaft urskiljs det silvriga nicklet mot det svarta järnet och dess pamor framträder tydligare. Pamor kan vara enligt förbestämt mönster eller slumpvist genererat i smidesprocessen. Orsakar en slumpvis pamor urskiljbara mönster – exempelvis ett ansikte, en sittande mänsklig figur eller en arabisk bokstav – anses det vara extra kraftfullt. Vanligtvis väljs även en förbestämd pamor efter innehavarens personlighet och behov. Det finns olika pamor som anses specifikt öka ens popularitet, generera rikedom, skydda mot naturkatastrofer etc.

Närbild av vågig svärdsklinga.

Ovandelen på krisens balja är formad som ett skepp, kanske inspirerad av de skepp som de tidigare austronesiska sjöfararna en gång tog sig med till den malaysiska övärlden. Några av de äldsta kriserna i de europeiska samlingarna har även målade naturmotiv på baljorna. Men vanligen är de enklare, men med vackra och ovanliga ådringar i träet. De har ofta ett metallhölje (pendok) kring den nedre delen med präglade vegetativa eller geometriska motiv.

Trädetaljer.

En föränderlig fågel

Kris från södra Sumatra, troligen från slutet av 1600- eller början av 1700-talet. Föremålsnummer 24094_lrk/ETN 1889.04.4094/Karl XV:s samling, orientaliska vapen, dolkar nr 13.

Interaktiv bild av svärd.

En elefantgud

Kris från västra Java, troligen från sent 1600-tal. Föremålsnummer 24137_lrk/ETN 1889.04.4137/Ernst Magnus von Willebrandts samling nr 101.

Interaktiv bild av svärd.

En förgylld hjälte

Kris från nordöstra Java, troligen från slutet av 1700-talet, med en förgylld Naga (ormdrake) längs med klingan. Föremålsnummer 23998_lrk/ETN 1889.04.3998/Karl XV:s samling, orientaliska vapen, dolkar nr 26.

Interaktiv bild av svärd.

Den här presentation av tre kriser och deras ursprung är ett samarbete med Michael Marlow från Åbo akademi och Etnografiska museet i syfte att ge en liten inblick i en del av Livrustkammarens samlingar.

Ett urval av andra kungliga berättelser